Regeringens budgetförslag ökar skuldsättningen, bestraffar arbetstagarna och hotar rasera offentliga tjänster

Nästa års budget skär ner stöd för låginkomsttagare som inte kan leva på sin lön. Skattelättnader och hushållsavdrag värmer inte om man inte kan försörja sig med sitt arbete och grundtryggheten dras bort under en, säger Päivi Niemi-Laine, ordförande för Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL.

Regeringens första budget delar upp finländarna i två kast. Höginkomsttagare får skattemorötter och lägre skatt på bensin, lågavlönade får nöja sig med kalla nedskärningar.

– Regeringen vill göra det lättare att säga upp folk, öka antalet visstidsanställningar, begränsa strejkrätten och tvinga arbetstagarna att själva punga ut pengarna för sin första sjukfrånvarodag, räknar JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine upp de kommande försämringarna.

För många JHL-medlemmar är det helt enkelt fråga om huruvida de kan leva på sitt arbete. Till exempel skolgångshandledare och de som jobbar med kosthåll och rengöring arbetar ofta på deltid och får även jämkad dagpenning eller bostadsstöd. För lågavlönade arbetstagare är socialskyddet ett livsvillkor. Nu tänker regeringen skära ner både bostadsstödet och arbetslöshetsskyddet.

– Jag är väldigt orolig över hur nedskärningarna drabbar barn och unga. Finansieringen för utbildning skärs ner, småbarnspedagogiken får otillräckligt stöd. Regeringen vill inte skuldsätta framtidens barn och unga, men är redo att skära ner från dagens barn och unga. Det kan vi inte acceptera. Barn, unga och familjer behöver stöd nu, även om de kräver skuldsättning, konstaterar Niemi-Laine.

– Utöver det tänker borgarregeringen ramma igenom en modell där ingen i Finland får högre löneförhöjningar än de som arbetar inom exportbranscherna. JHL tänker inte bara se på när Finlands arbetsmarknad går sönder. Vi har redan höjt vår organisationsberedskap och undviker inga metoder för att protestera mot regeringens avsikter.

Regeringen tänker även rubba arbetsmarknaden genom att strama åt villkoren för invandring. Enligt statistikscentralens sysselsättningsstatistik sysselsatte enbart vård- och omsorgstjänsterna 16 500 arbetstagare med utländsk bakgrund år 2021. Många JHL-medlemmar arbetar inom dessa branscher, betonar Niemi-Laine.

– Vi behöver arbetskraftsinvandring, men nu försvårar regeringspartierna processen bland annat genom att göra familjeåterförening svårare och höja inkomstgränserna.  Jag är väldigt orolig över hur dessa branscher ska hitta tillräcklig personal i framtiden.

Regeringspartiernas valkampanjer innehöll stora löften om att sätta Finlands ekonomi i skick och stoppa skuldsättningen. I verkligheten ökar Riikka Purras första budgetproposition statsskulden med tio miljarder, minskar statens inkomster via skattelättnader och urholkar finansieringsgrunden för våra offentliga tjänster. Det förblir oklart hur denna budget garanterar att alla har jämlik tillgång till bland annat social- och hälsovårdstjänster.

– Först naggar politiker finansieringen i kanten, och sedan oroar de sig över att pengarna inte räcker till. Sedan för regeringen igenom mer nedskärningar, eftersom vi “inte har råd” med tjänsterna. Jag frågar mig hur detta gagnar lågavlönade skattebetalare, som inte till exempel har råd med dyra privatläkarbesök, avfyrar Niemi-Laine.

Regeringen tänker undergräva välfärdsområdenas finansiering redan i sin första budget, och de närmaste åren hotar bli likadana.

– Man eftersträvat miljonbesparingar från välfärdsområdena under denna regeringsperiod fastän Finlands befolkning åldras och behovet av social- och hälsovårdstjänster ökar. Ekvationen verkar omöjlig, säger Samuli Sinisalo, specialsakkunnig vid JHL.

Läs en närmare budgetanalys i JHL-bloggen (på finska).

Mer information

Ordförande Päivi Niemi-Laine 040 702 4772
Specialsakkunnig Samuli Sinisalo 040 7050 398