Lokala avtal – rättvisa förhandlingar eller ensidig diktering?

Finlands regering planerar att utvidga lokala avtal även till sådana företag som inte hör till ett arbetsgivarförbund. JHL motsätter sig utvidgningsplanerna genom strejker. Risken är att smidig avtalspraxis förvandlas till diktering från arbetsgivarens sida. Vad innebär lokala avtal och varför spelar det någon roll om de ändras?

Hur fungerar lokala avtal nu inom JHL:s branscher?

Lokala avtal innebär avtal som görs på arbetsplatsen och de kan gälla hela personalen, en viss enhet eller en grupp arbetstagare. Allmänt taget innebär lokalt avtalande att arbetsgivar- och arbetstagarparterna på arbetsplatsen kommer överens om saker och ting på ett annat sätt än vad som anges i kollektivavtalet. I kollektivavtalen nämns de punkter som man kan och inte kan ingå lokala avtal om.

På JHL-medlemmars arbetsplatser ingår man lokala avtal i synnerhet inom teknik-, energi- och trafikbranschen samt den privata socialservicebranschen. Många företag ingår kontinuerligt lokala avtal som gynnar både företag och arbetstagare.

För tillfället kan en enskild arbetstagare på vissa villkor komma överens med arbetsgivaren om en egen enskild sak, beroende på kollektivavtalet. Om arbetsgivaren kommer överens om två eller flera arbetstagares ärenden, ska arbetsgivaren alltid avtala med förtroendemannen. Även inom vissa kollektivavtal kan förbundet avtala direkt med företaget.

Läs mer (på finska):

Avtalen är flexibla för alla parter

– I princip är vi inte emot lokala avtal, det har vi redan gjort på energisidan i 20 års tid. Arbetsvillkoren har hållits hyggliga, tack vare kunniga förtroendemän och utbildning. Utbudet av avtal är brett och nästan allt kan avtalas på annat sätt, säger JHL:s avtalsexpert inom energibranschen Kari Lehtinen.

Vid säsongsarbete på byggarbetsplatser kan man till exempel komma överens om att de anställda ska arbeta längre dagar när det finns arbete och få ersättning för det, och sedan å andra sidan ha ledigt när det inte finns något arbete.

– Om det går dåligt för arbetsgivaren kan man inom företagen komma överens om sparavtal. Då lovar arbetsgivaren att inte permittera arbetstagarna om de i sin tur går med på flexibilitet, till exempel att semesterpenningen inte betalas ut förrän nästa år eller att den betalas ut som ledig tid. Det har fungerat bra, berättar de privata avtalsbranschernas avtalsexpert Jussi Päiviö från JHL.

Inom den privata socialservicebranschen är det enligt kollektivavtalet möjligt att ingå lokala avtal som flexibla arbetstidsarrangemang. Flexibla arbetstider avtalas ofta till exempel inom småbarnspedagogiken och inom barnskyddsinstitutionernas arbete. Som flexibla arbetstidsarrangemang kan man till exempel avtala om längre arbetsskift, arbetsskiften kan som längst vara i max 15 timmar. Man kan avtala lokalt om den maximala arbetstiden för arbetsskift, om utjämningsperiodernas längd och om avvikelse från vilotiderna.

Läs mer (på finska):

Varför är förtroendemannen så viktig?

JHL vill att förtroendemannen ska ingå lokala avtal på arbetsplatsen när det finns fler än en avtalspart.

– Allt grundar sig på förtroende mellan ledningen och arbetstagarna. Utan det finns det inget avtal. En förtroendeman har i viss mån skydd mot uppsägning, så hen vågar tala öppet med arbetsgivaren och vara av annan åsikt, säger Päiviö.

Förtroendemannen måste vara utbildad och känna till saker. Idén är att undvika en snedvridning av konkurrensen. JHL utbildar förtroendemän vid JHL-institutet bland annat om temat lokala avtal. (Sidan är på finska).

Varför skulle företag som inte är medlemmar i arbetsgivarförbund inte kunna avtala på lokal nivå?

Om företag som inte är medlemmar i ett arbetsgivarförbund, det vill säga icke-organiserade företag, får avtala om vad som helst utan en förtroendeman, kan det hända att vi inte vet vad man kommit överens om inom företagen. Arbetsgivaren kan diktera arbetsvillkoren och tvinga arbetstagaren att till exempel komma överens om långa arbetsdagar utan någon övertidsersättning. Risken är att förhandlingspositionen inte är balanserad och att arbetsgivaren istället väljer en billigare arbetstagare att utföra arbetet.

Regeringens proposition med förslag till lagstiftning om främjande av lokala avtal är som bäst ute på remiss. Om förslaget går igenom så som det nu är blir många frågetecken hängande i luften. Det är inte klart hur icke-organiserade företag väljer sina förhandlare och hur man säkerställer att arbetsplatsavtalandet inte dikteras av arbetsgivaren. Det finns också en risk för att de arbetsgivare som skulle vilja förhandla med arbetstagarna avstår från att förhandla om inte alla följer samma regler.

– Har de icke-organiserade mod att säga nej till ett avtal om de saknar fackförbundets stödnätverk? Hur garanterar man de organiserade arbetstagarnas och å andra sidan de icke-organiserade arbetstagarnas avtal? I värsta fall har man två olika avtal med olika innehåll i samma företag. Naturligtvis tar arbetsgivaren då en risk gällande jämställdheten, men å andra sidan sätter detta press på att försämra både avtal och arbetsvillkor, säger Kari Lehtinen.

Vad spelar kollektivavtalen för roll?

Kollektivavtalen säkerställer minimivillkor under vilka inga avtal kan ingås. I kollektivavtalen avtalar man utöver lönen om semester och arbetstider. Man kan komma överens om bättre villkor inom lokala avtal jämfört med kollektivavtalet.

– Vi motsätter oss inte om arbetstagarna vill avtala på ett annat sätt på lokal nivå, och vi kommer inte att ingripa om det lyckas bra att avtala, säger Jussi Päiviö.

Om företagen inte organiserar sig kommer grunden för allmänt bindande kollektivavtal att falla sönder. När arbetsvillkoren försämras försvagas också förtroendet mellan arbetsgivaren och arbetstagarna.

– Om arbetsmarknadsparterna skulle förhandla mer skulle arbetsgivare och arbetstagare kunna få till stånd fler lokala avtal, till fördel för båda parter, konstaterar Päiviö.

Bli medlem i JHL

Vi ser till att våra medlemmars arbetsvillkor hålls i skick. Som medlem i fackförbundet JHL får du en förtroenderepresentant till din arbetsplats som kan hjälpa dig, om inte allt går som det ska med din arbetsgivare. Fackförbundet ger dig trygghet när det stormar i arbetslivet.

Strejkerna 2024 – Vägande skäl

Regeringens nedskärningar drabbar arbetstagare och i synnerhet dem som är lågavlönade. Regeringen tänker försämra arbetslivet och med hårda tag försvaga socialskyddet.          

På nedskärningslistan finns också begränsning av strejkrätten.

Strejkerna på våren 2024 är politiska strejker som ordnas i protest mot regeringsprogrammets arbetslivsförsämringar.

Läs mer!