Landsbygdens och städernas servicebehov glider ifrån varandra – JHL:s utredning avslöjar var utmaningarna ligger

Urbanisering och det minskande invånarantalet i periferin påverkar oundvikligen det finländska samhället och i synnerhet yrkesbranscher inom den offentliga sektorn. Växande städer skapar nya möjligheter och arbetsplatser, men i glesbygden blir befolkningen allt äldre och servicebehoven annorlunda. 

JHL har publicerat del fyra av sin utredningsserie om omfattande fenomen (megatrender) som förändrar vår vardag. I del fyra utreds hur regional utveckling påverkar samhället och de yrkesbranscher som JHL representerar. De tidigare utredningarna behandlade klimatförändringen, förändringarna i befolkningsstrukturen och digitalisering.

– Utredningen om regionala utvecklingstrender är mycket intressant även på så vis att den på flera ställen korsar dessa tidigare trender, nämner Anna Korpikoski, specialsakkunnig vid JHL.

Urbanisering formar regioner på olika sätt

I Finland är den typiska regionala utvecklingstrenden urbanisering. Stora tätorter är allt mer folkrika, medan mindre städer och landsbygden förlorar befolkning.

– Skulle utredningen ha fokuserat endast på stora städer, skulle en kolossal del av JHL:s verksamhetsfält ha blivit utan uppmärksamhet. Den regionala utvecklingen ser alldeles annorlunda ut på små orter än inom metropolområden, påpekar Korpikoski. 

Urbaniseringen är en global megatrend: år 2030 förväntas över fem miljarder människor bo i städer. I Finland började urbaniseringen accelerera på 1950-talet, och ser inte ut att sakta ner. I synnerhet unga vuxna flyttar till större städer, medan äldre oftare stannar i glesbygden.

Den regionala utvecklingen påverkas bland annat av förändringar i näringsstrukturen, invandring och klimatåtgärder. Globalisering och industriell automatisering har minskat antalet arbetsplatser på små orter, medan invandring har hållit de största städernas tillväxt igång och bidragit till att stadsbor i genomsnitt är yngre. Klimatåtgärder och stigande kostnader för privatbilism och energi kan också uppmuntra folk att flytta till städer.

Det är möjligt att urbaniseringen kan komma att avta exempelvis på grund av städernas boendekostnader och bostadsbrist. Även distansarbete och det ökande utbudet digitala tjänster kan minska behovet att flytta till stora städer för att få jobb eller service. Just nu är trenden emellertid att befolkningsstrukturen utvecklas ojämnt inom olika regioner.

– Regional livskraft är ett mångfacetterat begrepp. Att utveckla livskraften i en liten kommun kräver annorlunda åtgärder än i stora städer. Det kan även finnas skillnader inom en och samma stad, olika stadsdelar kan behöva helt olika typer av utveckling, säger Korpikoski.

Urbanisering kan öka regional ojämlikhet

Urbanisering kan öka de sociala problemen i städerna, såsom bostadslösheten. På landsbygden ökar i sin tur risken för marginalisering när utbildnings- och arbetsmöjligheterna blir färre.

Städernas bättre arbets- och serviceutbud ökar den ekonomiska och sociala ojämlikheten mellan regionerna. När folk flyttar bort minskar även skatteintäkterna i glesbygden, vilket förvärrar problemen. I växande regioner är hög efterfrågan ett incitament för investeringar, medan tjänsternas kvalitet och tillgänglighet försämras i regioner med färre invånare.

– Det här är en synnerligen viktig fråga för JHL. Hur ska man avgöra på vilken nivå tjänsterna ska vara och var de ska ordnas i regioner där invånarantalet stadigt sjunker? undrar Korpikoski. 

Bristen på arbetsplatser och utbildningsmöjligheter gör det svårare för periferin att växa. Å andra sidan kan specialiserade branscher som bioekonomi, livsmedelsproduktion, turism och gruvverksamhet sätta fart på ekonomin i dessa regioner och ge dem mer livskraft.

Regional utveckling påverkar arbetsmarknaden och arbetets krav

Den finländska arbetsmarknaden påverkas direkt av den regionala utvecklingen. I städerna föds nya arbetsplatser till exempel inom teknologin, vilket lockar arbetskraft, medan arbetsplatser försvinner från glesbygden. 

Trots att städerna har fler arbetsplatser, kan höga bostadspriser emellertid leda till sämre försörjning för arbetstagarna. 

Distansarbete gör det även möjligt att arbeta oberoende av boningsort, vilket kan minska arbetstagarnas behov att flytta eller pendla. Distansarbete gör det också enklare att kombinera arbete och familj, men nackdelen är minskad samhörighet bland arbetstagare.

Utmanande även för fackförbunden

Att regioner glider isär på arbetsmarknaden påverkar fackförbundens inflytande på olika håll i Finland. Till exempel inom regioner som domineras av stora arbetsgivare kan arbetsgivarsidan proportionerligt ha mer makt än förbunden.

Regionala skillnader syns även i hurdana behov fackmedlemmar har, och förbunden måste anpassa sin verksamhet allteftersom omständigheterna förändras.

Inom den offentliga sektorn förekommer stor regional variation i servicebehov och resurser, och detta syns även i många JHL-medlemmars arbetsliv. Inom vissa regioner ökar behovet av social- och hälsovårdstjänster när befolkningen åldras, medan andra regioner betonar utbildnings- och ungdomstjänster.

JHL finner det extremt viktigt att beakta sina olika yrkesbranscher även ur en regional synvinkel. 

– Det hjälper förbundet förutse de förändringar som den regionala utvecklingen orsakar i arbetslivet. Då kan vi erbjuda våra medlemmar bästa möjliga stöd enligt behoven inom deras branscher och regioner, konstaterar Korpikoski.

I JHL:s materialbank kan du ladda ner en sammanfattning av utredningen om den regionala utvecklingens inverkan på samhället samt JHL:s yrkesbranscher (på svenska), eller hela utredningen (på finska).

Utredningarna har genomförts av Aula Research i samarbete med JHL:s sakkunniga.  Materialet består av omfattande ämnesspecifika rapporter och deras sammanfattningar.