Kollektivavtalsförhandlingar står stilla – JHL uppmanar personliga assistenter att säga upp avtal om långa arbetsskift och förbjuder att ingå nya
JHL hoppas på en snabb lösning vid Heta-avtalets förhandlingsbord. För att sätta fart på förhandlingarna uppmanar förbundet att personliga assistenter säger upp sådana avtal om långa arbetsskift som de ingått direkt med sin arbetsgivare. Förbundet anser också att nya lokala avtal om långa arbetsskift inte har kunnat ingås efter början av maj. Förhandlingarna som pågått sedan januari är i en stenknut, och branschen är i ett avtalslöst läge.
JHL uppmanar att alla förbundets medlemmar som arbetar som personliga assistenter säger upp de lokala avtal om långa arbetsskift som de har ingått med sina arbetsgivare.
Uppmaningen gäller assistenter som följer det riksomfattande kollektivavtalet för personliga assistenter (Heta-avtalet).
JHL förbjuder även nya avtal om långa arbetsskift ända tills branschen fått ett nytt kollektivavtal.
Avtalsområdet har varit utan ett giltigt kollektivavtal sedan början av maj. JHL och arbetsgivarens representant Heta-liitto har inte nått enighet om det nya kollektivavtalet. Man har redan i flera månader förgäves sökt en lösning med ledning av riksförlikningsmannens byrå.
Exceptionell flexibilitet utan ersättning
Heta-avtalet har avvikit betydande mycket från arbetstidslagstiftningen när det gäller flexibilitet i arbetstiderna. Personliga assistenter kan ha över 24 timmar långa, till och med 48 timmar långa arbetsskift. Detta är redan i sig mycket avvikande i det finländska arbetslivet. För närvarande kompenseras arbetstagarna inte heller ekonomiskt för dessa arbetsskift.
Med andra ord har arbetstagarnas flexibilitet hittills varit ensidig, trots att dessa långa arbetsskift är absolut centrala för att många av dem som använder tjänsten ska kunna hålla vardag och fritid igång. De flexibla arbetstiderna möjliggör till exempel semesterresor och veckoslut på sommarstugan.
JHL vill understryka att vi inte motsätter oss den flexibla arbetstiden så länge som arbetstagarna garanteras de nödvändiga vilotiderna. Förbundet kräver dock att assistenterna ska betalas skälig ersättning för sin flexibilitet.
Inga förutsättningar för nya arbetstidsavtal sedan maj
Förutsättningen för lokala arbetstidsavtal är att de följer arbetstidslagens krav om ett giltigt, riksomfattande kollektivavtal.
Om det riksomfattande kollektivavtalet inte är i kraft, är inte heller avtalsbestämmelserna om lokala avtal i kraft när det gäller nya avtal.
JHL anser därmed att det inte har funnits en grund för nya avtal om långa arbetsskift sedan början av maj, eftersom kollektivavtalet som dessa avtal grundar sig på inte längre är i kraft.
Det är viktigt att observera att det kan vara en ekonomisk risk för arbetsgivaren att ingå nya avtal om långa arbetstider utan ett kollektivavtal. När kollektivavtalet inte är i kraft kan långa arbetsskift utgående från arbetstidslagen leda till lönefordringar.
JHL rekommenderar att medlemmar som har ingått avtal om långa arbetsskift efter början av maj och önskar utreda sin situation kontaktar sitt regionkontor.
De övriga bestämmelserna i kollektivavtalet gäller fortfarande genom den så kallade efterverkan tills det nya kollektivavtalet träder i kraft.
Välfärdsområdena måste ta sitt ansvar
Trots att det är på välfärdsområdenas ansvar att ordna personliga assistans, producerar de själva endast en bråkdel av servicen. Merparten av den personliga assistansen produceras numera via arbetsgivarmodellen, som tillämpar Heta-avtalet. I denna modell fungerar personen med funktionsnedsättning eller hens representant själv som arbetsgivare, och välfärdsområdet finansierar kostnaderna för det.
Löne- och anställningsvillkoren är betydligt sämre i arbetsgivarmodellen än vad de är om välfärdsområdet själv producerar servicen. För välfärdsområdenas arbetstagare tillämpas arbets- och tjänstekollektivavtalet för social- och hälsovårdssektorn (SH-avtalet).
När välfärdsområdet själv producerar servicen kompenseras arbetstagare i regel för långa arbetsskift både med övertidsersättningar och till exempel dubbelskiftsersättningar. Engångsersättningen för flexibilitet i arbetstiden kan vara upp till 200 euro.
Det är oskäligt att assistenter som omfattas av Heta-avtalet har en längre ordinarie veckoarbetstid och längre arbetsskift utan att nästan någonsin få övertidsersättning. Därför anser JHL att det är minst sagt rimligt att man i kollektivavtalet skulle komma överens om en separat ersättning som på något vis skulle motsvara välfärdsområdenas praxis.
JHL:s mål i kollektivavtalsförhandlingarna
En av de största utmaningarna i förhandlingarna har varit arbetsgivarsidans starka vilja att begränsa branschens löneförhöjningar som en del av en allmän arbetskoordinering.
JHL anser att man inte har beaktat särdragen i de personliga assistenternas arbete tillräckligt i förhandlingarna. Branschen lider av arbetskraftsbrist, och det behövs konkreta åtgärder för att göra den mer attraktiv för arbetstagare.
Löneutvecklingen inom arbetsgivarmodellen för personlig assistans har blivit efter den allmänna utvecklingen inom social- och hälsovårdssektorn. Bristen på assistenter är allvarlig och arbetstagare hålls inte kvar inom branschen.
JHL eftersträvar en lösning som korrigerar eftersläpet i branschens löne- och anställningsvillkor. Man måste även beakta assistenternas mångsidiga uppgifter och arbetets svårighetsgrad samt rättvist kompensera de långa arbetsskift som ofta hör till arbetsbeskrivningen.
Mer information:
Päivi Niemi-Laine, ordförande 040 702 4772
Laura Tuominen, avtalsexpert, 050 409 2460
Hanna Katajamäki, avtalsexpert, 050 513 7701