JHL varslar om strejk för att sätta fart på förhandlingarna om kollektivavtalet för personliga assistenter

Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena fortsätter sina stridsåtgärder gällande kollektivet för personliga assistenter. Strejkvarslet har utlysts för tiden 25.5–31.5.2023. Utöver strejken fortsätter även de redan inledda förbuden mot övertid och skiftbyte samt ansökningsblockaden.

Branschens avtalsperiod gick ut i slutet av april. Förhandlingarna har pågått i över tre månader. Kollektivavtalet för personliga assistenter iakttas i anställningsförhållanden där personen med funktionsnedsättning eller hens företrädare fungerar som arbetsgivare och är organiserad i arbetsgivarförbundet Heta.  

JHL fortsätter de redan påbörjade förbuden mot mertid, övertid och skiftbyte samt ansökningsblockaden. Som nya åtgärder omfattas nu även avtal gällande långa arbetsskift, undantag till arbets- och vilotider under resetid och undantag till övertidsersättning av stridsåtgärderna. Stridsåtgärderna gäller hela landet. 

Uppgifter där ett avbrott kan äventyra liv och hälsa avgränsas utanför stridsåtgärderna. 

Åtgärderna riktas också mot de arbetsgivare som omfattas av arbetsgivarmodellen men inte är organiserade i Heta, så att allt fler personliga assistenter i fortsättningen ska tryggas av kollektivavtalets löne- och anställningsvillkor. Ansvarsfulla arbetsgivare organiserar sig i arbetsgivarförbundet. 

Upp ur lönegropen, uppskattning för arbetets kravnivå och ordning på anställningsvillkoren 

Ur JHL:s synvinkel har de centrala utmaningarna i kollektivavtalsförhandlingarna att göra med att personliga assistenters lönenivå är för låg i förhållande till arbetets kravnivå och mångfaldighet.  Branschens anställningsvillkor är även i övrigt betydligt sämre än inom resten av social- och hälsovårdsbranschen.   

− Att ordna personlig assistans är på välfärdsområdenas ansvar.  Merparten av assistansen ordnas emellertid via arbetsgivarmodellen, där personen med funktionsnedsättning själv är sin assistents arbetsgivare och välfärdsområdet finansierar kostnaderna för att fungera som arbetsgivare. Anställningsvillkoren är betydligt sämre än om välfärdsområdena skulle producera tjänsten själv. Som arbetsgivare fungerar även personer som inte har tillräckliga förutsättningar för det, till exempel personer med intellektuella funktionsnedsättningar eller minnessjukdomar, motiverar JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine.  

Hon betonar också att ställningen och anställningsvillkoren för personliga assistenter som arbetar inom arbetsgivarmodellen måste förbättras så att de kan förbinda sig till sitt krävande arbete och leva på sin lön.

Personlig assistans stärker möjligheterna till ett självständigt liv och självbestämmanderätt för personer med funktionsnedsättningar. Personliga assistenter hjälper dem de assisterar i vardagssysslor hemma och ger dem bättre möjligheter till bland annat arbete, studier och hobbyer på fritiden. Yrket kräver redan mycket.

− Arbetet har hela tiden blivit mångfaldigare. Bland annat har antalet olika vårduppgifter och behovet av att hantera olika kommunikationsmetoder ökat. Uppgifternas natur kan emellertid variera mycket beroende på den assisterades individuella behov. Den nya lagen om funktionshinderservice kommer att ytterligare höja kraven. Till exempel så kallad egenvård, såsom bruk av andningsapparat, kateterisering, läkemedelsutdelning och sårvård kommer att öka inom den personliga assistansen, berättar ansvarig avtalsexpert Laura Tuominen. 

JHL:s enkät avslöjar: branschens lön motsvarar inte kravnivån

Före avtalsrörelsen skickade JHL en enkät om branschens arbetsförhållanden och anställningsvillkor till sina medlemmar som arbetar som personliga assistenter.  Här kan du läsa ett finskspråkigt sammandrag över de personliga assistenternas erfarenheter av sitt arbete, sina arbetsförhållanden och sin lönenivå.

I arbetsgivarmodellen har assistenterna även långa arbetsskift. JHL motsätter sig inte i sig de flexibla arbetstider som ingår i arbetets natur, så länge som assistenternas arbetarskydd är i skick.  I nuläget får de personliga assistenterna emellertid inte någon övertidsersättning för den här flexibiliteten. Inom kollektivavtalet för personliga assistenter kan arbetsskiften vara upp till 48 timmar långa.  Assistenternas övertidsarbete och ersättningen för det skulle fastställas enligt SH-avtalet om välfärdsområdet själv skulle producera tjänsten.

− JHL anser att assistenterna förtjänar rättvis ersättning för att de flexibelt svarar på individuella behov, konstaterar Tuominen.  

Om välfärdsområdet själv skulle producera de personliga assistanstjänsterna som är på dess ansvar skulle assistenternas övertidsarbete och ersättningen för det fastställas enligt arbets- och tjänstekollektivavtalet för social- och hälsovårdspersonal (SH-avtalet).

Arbetsgivarmodellen är för närvarande det vanligaste sättet att ordna personlig assistans. Bristen på assistenter är emellertid svår, anställningsförhållanden som kortast bara ett par månader långa och det är svårt att hitta permanenta assistenter. Över 20 000 personliga assistenter är anställda via arbetsgivarmodellen.

Läs mer om JHL:s stridsåtgärder i vår tidigare nyhet.

Mer information:

Päivi Niemi-Laine, ordförande, 040 702 4772
Laura Tuominen, ansvarig avtalsexpert 050 4092 460