JHL om ministeriets budgetförslag: kommunerna får en enorm räkning på grund av sysselsättningstjänsternas reform, tusentals statliga jobb hotade

Finansministeriets budgetproposition för år 2025 hotar att ytterligare slita ner kommunernas, välfärdsområdenas och statsförvaltningens verksamhet. Nedskärningarna biter inte på Finlands stora problem, alltså en åldrande befolkning och låg produktivitetstillväxt, påminner JHL.

Regeringens budgetförhandlingar innebär misär och nedskärningar för våra offentliga tjänster. Nedskärningspolitiken verkar ändå inte leda till en vändning i ekonomin eller till en snabb minskning av Finlands skuldbörda, konstaterar JHL:s ordförande Håkan Ekström.

–Stora utgiftsnedskärningar kan försämra landets ekonomiska tillväxtutsikter på lång sikt. Den snabba ökningen av statsskulden kommer inte heller att stanna av under de närmaste åren. Det enda som är säkert är att så här urholkar man de offentliga tjänsterna bit för bit, understryker Ekström.

Kommunernas, välfärdsområdenas och statsförvaltningens verksamhet hotar att förfalla ytterligare år 2025. I samband med budgetförhandlingarna genomför regeringen ett sparprogram för statsförvaltningen på hundratals miljoner euro.

– Ämbetsverken tvingas göra besparingar med mycket snabb tidtabell. Det kan leda till uppsägning av till och med 4 000 personer, säger Ekström.

Kommunerna å sin sida får extra kostnader när de tar över sysselsättningstjänsterna. Uppskattningsvis saknas 100 miljoner för finansieringen av reformen. Samtidigt förbereder regeringen en reform av fördelningen av kommunernas statsbidrag. Reformens effekter är ännu inte kända.

Sedan välfärdsområdenas verksamhet inleddes år 2023 har de varit tvungna att dra åt svångremmen. Befolkningen blir allt äldre, finansieringsbasen är knapp och landskapen saknar beskattningsrätt. Sparåtgärderna lindrar inte personalbristen och de förbättrar inte servicen heller.

Nästa års budgetförslag innehåller också ett stort antal nedskärningar av försumbar betydelse för statsbudgeten. Regeringen har till exempel för avsikt att slopa skyldigheten hos småbarnspedagogikens verksamhetsställen att göra upp likabehandlingsplaner. Detta väntas ge en besparing på 44 000 euro. Summan utgör en obetydlig del av statsbudgeten, som kommer att uppgå till 88,1 miljarder euro nästa år.

Budgetförslaget kommer också att ytterligare försämra vuxnas möjligheter till utbildning. Regeringen siktar på att skära ner finansieringen för Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning med nästan 5,7 miljoner euro. Centret finansierar bland annat utbildningar för personer i arbetsför ålder där utbildningen är kortare än en hel examen.

En mer omfattande lista över budgetmässigt obetydliga nedskärningar finns på meddelandets andra sida.

– Finlands största problem är en åldrande befolkning och en långsam produktivitetstillväxt. Nedskärningarna löser inte problemen. Vi borde hellre återgå till en modell där inhemsk efterfrågan är drivkraften för ekonomisk tillväxt. Det här har även fungerat tidigare, betonar specialsakkunnig Samuli Sinisalo.

Fackförbundet JHL har erbjudit rättvisare alternativ till nedskärningarna bland annat i sitt ställningstagande som publicerades våren 2024 före regeringens ramförhandlingar. Som sparåtgärd föreslår JHL bland annat att FPA-ersättningens höjning ställs in.

JHL vill höja statens intäkter genom rättvisa åtgärder, bland annat genom att förnya beskattningen av utdelningar från onoterade bolag och via en skärpning av kapitalinkomsters progressiva beskattning. Den nedre gränsen för solidaritetsskatten bör återställas till vad den var år 2023.

Mer information:

JHL:s ordförande Håkan Ekström 040 828 2865
Specialsakkunnig Samuli Sinisalo 040 7050 398

En tabellbilaga över utvalda reformer i regeringens budgetförslag