Förhandlingarna om kollektivavtalet för personliga assistenter körde på grund, strejk i huvudstadsregionen börjar på torsdag
Avtalsförhandlingarna gällande kollektivavtalet för personliga assistenter som är anställda via arbetsgivarmodellen (Heta-avtalet) framskred inte idag tisdag, och fackförbundet JHL inleder en strejk för att sätta fart på dem.
Den första strejkvågen omfattar arbetsskift inom lönegrupp A i huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla) som börjar under tiden torsdag 25.5.2023 kl. 00.01 till onsdag 31.5.2023 kl. 23.59.
Kollektivavtalet för personliga assistenter iakttas i anställningsförhållanden där personen med funktionsnedsättning eller hens företrädare fungerar som arbetsgivare och är organiserad i arbetsgivarförbundet Heta. Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL och Heta har förhandlat om branschens kollektivavtal sedan slutet av januari. Den förra avtalsperioden gick ut i april.
JHL fortsätter också de redan påbörjade förbuden mot mertid, övertid och skiftbyte samt ansökningsblockaden. Som nya åtgärder omfattas nu även avtal gällande långa arbetsskift, undantag till arbets- och vilotider under resetid och undantag till övertidsersättning av stridsåtgärderna. De här stridsåtgärderna gäller hela landet.
Uppgifter där ett avbrott kan äventyra liv och hälsa avgränsas utanför stridsåtgärderna.
Assistans stöder självständighet och rättigheter
Personlig assistans stärker möjligheterna till ett självständigt liv och självbestämmanderätt för personer med funktionsnedsättningar. Arbetet är emellertid mycket ofta lågavlönat, huvudsakligen på deltid och anställningsförhållandena splittrade. Assistenterna har stora svårigheter att försörja sig, vilket minskar sannolikheten att arbetstagare stannar inom branschen.
Det är svårt att hitta permanenta assistenter. Bristen på assistenter är stor och anställningsförhållandena är som kortast enbart några månader långa. På grund av arbetstagarbristen blir assistanstimmar ogjorda. Det gör det svårare för personerna som använder tjänsterna att få assistans. Det finns inte heller tillräckliga möjligheter att tillgodose individuella behov. Assistenter ansvarar ibland även för krävande vårduppgifter, till exempel användning av andningsapparater, läkemedelsutdelning, kateterisering och sårvård.
Ur JHL:s synvinkel är den centrala utmaningen i kollektivavtalsförhandlingarna de personliga assistenternas låga lönenivå. Lönen är för låg i förhållande till arbetets kravnivå och mångsidighet. Branschens anställningsvillkor är även i övrigt betydligt sämre än inom resten av social- och hälsovårdsbranschen. JHL eftersträvar att korrigera eftersläpet i lönenivån och anställningsvillkoren.
Välfärdsområdena måste ta sitt ansvar för att ordna tjänsterna
JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine påminner om att det är välfärdsområdenas ansvar att ordna den personliga assistansen. Merparten av assistansen ordnas emellertid via arbetsgivarmodellen, där personen med funktionsnedsättning själv är sin assistents arbetsgivare och välfärdsområdet finansierar kostnaderna för att fungera som arbetsgivare. Över 20 000 personliga assistenter är anställda via arbetsgivarmodellen.
– Lönenivån och de övriga anställningsvillkoren – till exempel arbetstidsersättningarna eller villkoren för sjukfrånvaro – är betydligt sämre än om välfärdsområdena skulle producera tjänsten själv, betonar Niemi-Laine.
– Trots att personlig assistans är en central del av funktionshinderservicen har branschens löneutveckling och anställningsvillkor till fullt efter den allmänna utvecklingen inom social- och hälsovården. Arbetsgivarmodellen möjliggör bland annat till och med 48 timmar långa arbetsskift, som man huvudsakligen inte får övertidsersättning för. Det är inte hållbart att lönen inte beaktar assistenternas flexibilitet. Om välfärdsområdena själva skulle producera servicen som de ansvarar för, skulle arbetstidsersättningarna och de andra villkoren fastställas enligt SH-avtalet.
Ställningen och anställningsvillkoren för personliga assistenter som arbetar inom arbetsgivarmodellen måste förbättras så att de kan förbinda sig till sitt krävande arbete och leva på sin lön. Därför har JHL inlett stridsåtgärder.
| JHL har förhandlat om kollektivavtalet för personliga assistenter som är anställda via arbetsgivarmodellen med arbetsgivarförbundet Heta i över tre månader. Inget resultat har nåtts. Avtalsperioden gick ut i slutet av april. JHL har bland annat eftersträvat ordentliga löneförhöjningar som motsvarar arbetets krav samt förbättringar i anställningsvillkoren, bland annat arbetstidsersättningarna. Målet är att höja uppskattningen för personliga assistenter till den nivå som de som utför detta viktiga och nödvändiga arbete förtjänar. I ett avtalslöst läge gäller det gamla kollektivavtalets villkor fram till att ett nytt avtal träder i kraft. Medan ett avtalslöst läge pågår är det emellertid möjligt att ta till stridsåtgärder för att få till stånd ett förhandlingsresultat. JHL har utlyst stridsåtgärder för att sätta fart på förhandlingarna, bland annat ett strejkvarsel för tiden 25.5–31.5. JHL bjuder in alla medlemmar och andra intresserade personliga assistenter som är anställda via arbetsgivarmodellen till en finskspråkig översikt gällande förhandlings- och strejkläget tisdagen den 23 maj kl. 17. Under mötet behandlas det aktuella förhandlingsläget och ges anvisningar för hur du ska handla under strejker och stridsåtgärder. Just nu är det viktigt att vi är en enad front för att förbättra branschens anställningsvillkor och lönesättning! Inbjudan är öppen för alla som är anställda via arbetsgivarmodellen, även dem vilkas arbetsgivare inte är organiserade i Heta. Ingen separat anmälan behövs, klicka på länken nedan för att delta i mötet. Mötet hålls via Teams tisdagen den 23 maj kl. 17.00–18.30. Välkommen! Anslut dig till mötet här |
Mer information:
Päivi Niemi-Laine, ordförande, 040 702 4772
Laura Tuominen, ansvarig avtalsexpert 050 4092 460