Fackförbundet JHL:s förkrossande bedömning inför ramförhandlingarna: bristen på arbetskraft kan inte lösas utan löneprogram – enbart social- och hälsovårdsbranschen behöver 200 000 nya anställda före slutet av nästa årtionde

Staten måste sätta den offentliga sektorns arbetsvillkor i skick med ett mångårigt löneprogram, kräver fackförbundet JHL. Det behövs lösningar redan vid vårens ramförhandlingar, eftersom det blir svårare och svårare att få yrkeskunnig arbetskraft inom bl.a. äldreomsorgen, småbarnspedagogiken och offentlig förvaltning.

Fackförbundet JHL kräver ett mångårigt löneprogram av staten. Det skulle locka nya anställda till social- och hälsovårdsbranschen och kommunerna. Det är bråttom att fatta beslut och de måste fattas vid ramförhandlingarna våren 2022.

– Inflationen galopperar nu i sådan takt att lönernas köpkraft i verkligheten sjunker. Löneutvecklingen i Finland har under de senaste åren varit betydligt långsammare än till exempel i Sverige och Tyskland. Staten måste erkänna fakta: kommunerna och välfärdsområdena konkurrerar nu för fullt om arbetskraft med övriga sektorer. I den konkurrensen klarar man sig inte med de nuvarande lönerna, betonar JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine.

Löneförhöjningarna kan inte vänta på ekonomiskt mer stabila tider, eftersom det behövs anställda nu. Även om kriget i Ukraina och coronan orsakar osäkerhet, är den finländska ekonomin fortfarande slagkraftig. Sysselsättningen är på topp och arbetslöshetsgraden har redan sjunkit till samma nivå som före coronan.

Kommunerna har länge lidit av kontinuerlig brist på arbetskraft till exempel på daghem och inom äldreomsorgen. Under de närmaste åren kommer situationen att bli fullkomligt ohållbar. Enligt finansministeriets beräkning kan det inom de närmaste 15 åren behövas till och med 200 000 nya anställda enbart inom social- och hälsovårdstjänsterna. Siffran baserar sig på arbets- och näringsministeriets rapport från 2021 (på finska).

Den skriande bristen har delvis att göra med det stora antalet benhårda proffs inom branschen som snart går i pension. Det är svårt att hitta nya anställda och få dem att stanna kvar i branschen, eftersom de kvinnodominerade jobben inom kommunbranschen är i en djup lönegrop.

Tillgången på arbetskraft är också en regional jämställdhetsfråga. Särskilt svårt är det att hitta anställda på landsbygden, eftersom befolkningen blir äldre och urbaniseringen fortsätter med full fart.

År 2023 överförs ansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet. De kommer att finansieras av staten och ordnas av välfärdsområdena. Samtidigt kommer en ny, stor utgiftspost att dyka upp i statsbudgeten. Staten måste försäkra sig om att det finns pengar för löneharmoniseringen av välfärdsområdena. Också övriga inrättningskostnader måste betalas. Det är oundvikligt att mer pengar behövs också för löner. Alla ska få löneförhöjning, inte endast vårdpersonalen, understryker Niemi-Laine.

– Utöver proffs inom social- och hälsovårdsbranschen och räddningsbranschen behöver områdena uppvärmda och rena utrymmen, mat för klienterna inom hemvården, vid äldreboenden och bäddavdelningar, samt lön för personalen. Det gäller att sköta fakturering och bokföring, stöda ledningen och göra upp ekonomiska rapporter och verksamhetsrapporter. Och ingenting fungerar utan datateknik. Löneprogrammet måste också gälla stödtjänster och mer allmänt hela kommunsektorn.

Läs fackförbundet JHL:s ställningstagande inför ramförhandlingarna i sin helhet (på finska).

Mer information

Ordförande Päivi Niemi-Laine 040 702 4772

Specialsakkunnig Samuli Sinisalo 040 7050 398