Fackförbundet JHL:s beslutsfattare sammanträder i Helsingfors
Fackförbundet JHL:s representantskap sammanträder den 25–26 oktober 2023 för att besluta om förbundets riktlinjer för nästa år, ekonomin och medlemsavgifternas storlek. På agendan står också handläggning av motioner som förbundets föreningar har lämnat in.
Representantskapets ordinarie höstmöte har kört igång i Helsingfors. På det två dagar långa mötet behandlas bland annat nästa års verksamhetsplan och budget. Man beslutar även om medlemsavgifternas storlek.
Vid mötet får vi också ta del av de motioner som föreningarna lämnat in och förbundets svar på dem. De nya ledamöterna i representantskapet och förbundsstyrelsen utses också vid mötet.
Flisorna flyger
Representantskapets ordförande Eija Paananen öppnade mötet genom att hälsa alla välkomna och lyfta fram sin oro över hur regeringens föreslagna åtstramningar kommer att påverka alla och envar.
– Det kan hända att Finlands ekonomi växer lite grann under det kommande året, men den offentliga ekonomin stramas säkerligen åt – på ett sätt eller annat, konstaterade hon.
Hon betonade att man nu måste ta sig i kragen och samla krafter för att kämpa. Planmässig intressebevakning, samarbete och nätverk är resurser för förbundet.
Stark påverkan riktad mot beslutsfattarna kan inte vänta, säger Paananen. Att bara hoppas räcker inte nu.
– Jag hör redan hur röjsågen morrar och ser framför mig hur flisorna flyger. Som värst har vi ingenting kvar om ett tag, beskriver Paananen.
Vi ger inte efter
JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine inledde sin arbetsmarknadsöversikt med hälsningar till regeringen:
– Grymt, kallt, och fult!
Hon tackade varmt JHL:s medlemmar som i stora mängder deltagit i FFC:s #VägandeSkäl-kampanj och uttryckt sin åsikt om regeringens försämringar. Kampanjen och de eventuellt tuffa stridsåtgärderna i anknytning till den kommer att fortsätta.
– Vi kommer att kämpa ända tills högerregeringen Orpo-Purra drar tillbaka sina propositioner, som försämrar det finländska arbetslivet, betonar Niemi-Laine.
Det är dags att ta till gemensamma krafter och påminna riksdagsledamöterna om vad de har lovat under sina valkampanjer, fortsätter hon.
Grönt ljus för en nordisk modell
Niemi-Laine flaggade för en nordisk arbetsmarknadsmodell i sitt tal. Hennes fokus är emellertid annorlunda än regeringens.
– Arbetstagarna borde få tolkningsföreträde när det gäller tolkning av kollektivavtalen.
Enligt Niemi-Laine skulle detta sänka tröskeln för lokala förhandlingar, eftersom arbetstagarna skulle kunna lita på att avtalen håller.
– Förtroendemännens position borde stärkas via lagstiftning, eftersom alla arbetsgivare inte erkänner deras ställning. Vi borde överväga en separat förtroendemannalag, såsom i Sverige.
Utöver förtroendemannalagen nämner ordföranden även Sveriges medbestämmelselag.
Förtroendemannalagen fastställer svenska förtroendepersoners rättigheter, och medbestämmelselagen (MBL) garanterar dem en omfattande rätt till information och förhandling, till och med vetorätt i vissa frågor.
Ett annat bra arbetsmarknadsexempel som Niemi-Laine lyfter fram är den norska lagstiftningen, som möjliggör böter eller till och med fängelsestraff för underavlöning.
Hon påpekar att man i Finland allt oftare och för allt fler arbeten betalar mindre än minimilön.
– Sådan lönestöld borde förbjudas även hos oss.
Niemi-Laine föreslår att strafflagen skulle ha en separat paragraf för lönebrott. Det finns redan en del lagstiftning, men den är för tillfället släpphänt.
Stoppa dikteringen!
Liksom Paananen kritiserade Niemi-Laine skarpt regeringen Orpo-Purras arbetslivsförsämringar.
– Högerregeringen planerar att märkbart försämra anställningsskyddet. Kortare anmälningstider för permitteringar och mindre skyldigheter i samarbetslagstiftningen leder till att 700 000 finländare inte längre omfattas av ett ordentligt anställningsskydd.
Niemi-Laine påminde att man åtminstone kunde förhandla med den senaste högerregeringen, nu verkar situationen vara en annan.
Hittills har anställningsskyddet varit starkt. Arbetstagare har haft tid att anpassa sig till ändringar som beror på produktionsorsaker eller ekonomiska orsaker, även om uppsägning på dessa grunder är enkelt i Finland.
Niemi-Laine anser att man inte borde ta till för hårda tag när det gäller anmälningstiderna för permittering, samarbetslagstiftningen och uppsägningsgrunderna, och att man borde hitta ett alternativ till att stegvis skära inkomstskyddet.
– Hittills har det varit möjligt att sammanfoga arbete och socialskydd i deltidsarbete med hjälp av jämkad dagpenning, men nu håller detta på att ändras.
Även avskaffandet av inkomstskyddets barnhöjningar är oskäligt.
– Det är brutalt att nedskärningarna drabbar barnfamiljer. Och även andra som med låga inkomster. Socialskyddet borde inte röras.
Niemi-Laine talade för fackförbundens rätt att väcka talan, vilket skulle ge fackförbunden bättre möjligheter att övervaka att anställningsvillkoren följs och ingripa i situationer där det skett uppenbara lagbrott.
– Jag väntar med spänning på arbetsminister Arto Satonens seminarium i november, där vi förhoppningsvis tar våra första steg mot en ny arbetsmarknadsmodell. Jag hoppas på riktiga, jämlika förhandlingar om modellen. Vi nöjer oss inte med högerregeringens diktering.
Följ mötets förlopp på nätet:
jhl.fi, JHL:s Facebook-sida och på finska även X (twitter) med taggen #jhledustajisto.