Fackförbundet JHL kräver allmänna lönehöjningar och ett löneprogram som lösning på arbetskraftsbristen

Fackförbundet JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine betonar att JHL eftersträvar ett hållbart löneprogram för sina yrkesbranscher och allmänna lönehöjningar åt alla för att trygga köpkraften.

JHL eftersträvar kännbara lönehöjningar vid vinters avtalsrörelse och kommer inte att invänta andra branschers lösningar.

– De lågavlönade offentligt finansierade yrkesbranscherna ska få rättvisa lönehöjningar som lyfter branscherna ur lönegropen. Ett hållbart löneprogram är en förutsättning för en tillräcklig inkomstnivå, säger ordförande Päivi Niemi-Laine.

Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL har som mål att förbättra sina medlemmars inkomstnivå.

– Största delen av höjningarna ska betalas som en allmän höjning åt alla arbetstagare som omfattas av avtalet. Utgångspunkten är en blandad lösning där en del av höjningarna kan genomföras i procent och en del i euro, förtydligar Niemi-Laine.

Fackförbundet JHL har fastställt separata temahelheter för lokalt avtalande. Sådana helheter är skyddskläder, distansarbete, klimatförändringen och arbetarskyddet.

– De grundläggande bestämmelserna för de här helheterna fastställs i arbets- och tjänstekollektivavtalen. Fackförbundet JHL vill ändå avtala lokalt om detaljer inom dessa helheter. Det här är en öppning mot en fungerande ökning av det lokala avtalandet, som baserar sig på dialog.

JHL:s avtalsmål baserar sig på en medlemsenkät, de avtalsmotioner som förbundets representantskap lagt fram, dialog som förts med personalrepresentanter, respons från föreningarna samt missförhållanden och tolkningsproblem som upptäckts i arbets- och tjänstekollektivavtalen.

– Stjärnproffsen i vårt förbund har hela coronatiden arbetat under svåra förhållanden och samtidigt kompromissat med sin egen ork. Det är alldeles klart att de gjort sig förtjänta av lönehöjning, säger Niemi-Laine.

Arbetsgivaren ska belöna mångprofessionalitet

En del av proffsen inom JHL:s avtalsområden övergick vid undantagstillståndet till andra uppgifter då tjänsterna stängdes ner. Flexibiliteten har således varit stor och också arbetsuppgifter som avviker från uppgifterna i det egna arbetsavtalet har tagits emot. Det här har framför allt förutsatt mångprofessionalitet.

Mångprofessionaliteten kan ha sitt ursprung till exempel i arbetserfarenhet som förvärvats i andra uppgifter eller examen inom en annan bransch. Mångprofessionalitet ökar arbetsgivarnas möjligheter att kombinera arbete och utnyttja den yrkeskunniga arbetstagarens kunnande fullt ut. Mångprofessionella kan vara till nytta då det brister i servicekedjan, i situationer då den personal som har hand om uppgifterna ordinarie är frånvarande eller då rekryteringen till uppgifterna är utmanande.

– JHL:s medlemmar är ofta mångprofessionella. De besitter redan nu yrkeskunskap för att utföra varandras arbetsuppgifter. Det är centralt att reflektera över hur mångprofessionaliteten i fortsättningen ska beaktas i lönesystemen och arbets- och tjänstekollektivavtalen. Det här ska vi ännu utreda, betonar Niemi-Laine.

Mer information:
Ordförande Päivi Niemi-Laine 040 702 4772

Förhandlingschef Kristian Karrasch, offentliga sektorn, 040 728 9046

Förhandlingschef Mari Keturi, privatsektorn och arbetslivets kvalitet, 050 461 9315