Enkät: Brådska är städarnas vanligaste arbetarskyddsproblem – Fackförbunden efterlyser ansvarstagande av arbetsgivarna och kunderna
Brådska eller tidtabellspress, ensamt arbete och bristfällig introduktion i arbetarskydd är de faktorer som mest äventyrar säkerheten i städarnas arbete, framkommer det ur en enkät som Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL och servicefacket PAM har gjort.
53 procent av JHL:s medlemmar och 55 procent av PAM:s medlemmar ansåg att brådska/tidtabellspress är en av de största bristerna i säkerheten. Den näst vanligaste bristen är ensamarbete. Det ansåg nästan var tredje städare som besvarade enkäten.
”När det är bråttom ökar riskerna för olika olycksfall, såsom att halka, snubbla i trappan eller då man bär tunga saker/sopsäckar. Då man jobbar ensam kan man i värsta fall bli tvungen att vänta flera timmar innan någon kommer på plats”, säger en av de städare som besvarat enkäten för att beskriva säkerhetsriskerna som föranleds av brådskan och ensamarbetet.
Brister i introduktionen
17 procent av JHL:s medlemmar och 24 procent av PAM:s medlemmar kunde identifiera brister i introduktionen i arbetarskydd, dvs. i hur man lär ut hur olika maskiner och kemikalier används och ergonomiska sätt att jobba. Också i säkerheten i användningen av olika maskiner och andra arbetsredskap samt i skyddsredskap förekom brister enligt enkäten. Enligt arbetarskyddslagen ska arbetsgivaren ge arbetstagarna introduktion.
– Det är viktigt att komma ihåg introduktionen, inte bara i arbetet utan också i hur arbetet utförs på ett säkert och sunt sätt. I det långa loppet är felaktigt inlärda arbetsvanor till skada för arbetsförmågan eller leder i värsta fall till skador. Varje arbetstagares individuella förutsättningar ska tas i beaktande i introduktionen, konstaterar PAM:s arbetsmiljöexpert Erika Kähärä.
”Till följd av ständig brådska ges inte tillräckligt tid för introduktion i säkerhetsfrågor och man förväntar sig att arbetstagaren kan allting efter ett enda introduktionstillfälle.”
”Nya arbetstagare får inte tillräcklig introduktion. Introduktion i arbetsergonomi finns inte och man kan på sin fritid kolla på YouTube hur en städmaskin ska användas, så man lär sig hur det går till”, säger två olika städare som besvarat enkäten.
– God introduktion är förutsättningen för ett säkert utförande av arbetet. En video som man tittat på på egen hand uppfyller inte den introduktion som avses i arbetarskyddslagen och introduktion i arbetet ska inte ske på fritiden, utan på arbetstid. Enligt arbetarskyddslagen ska arbetsgivaren introducera arbetstagarna i arbetet och arbetsförhållandena samt korrekt användning av arbetsredskap och säkra arbetsmetoder, påminner Merja Hyvärinen, som är sakkunnig i arbetslivsfrågor vid JHL.
Enkäten skickades under tiden 13.3–30.4.2023 till cirka 13 000 medlemmar i PAM och 15 000 medlemmar i JHL som jobbar med städarbete. Enkäten besvarades av 1173 medlemmar i PAM och 4190 medlemmar i JHL.
Det går att jobba på ett säkert sätt
19 procent av de PAM-medlemmar som besvarade enkäten sade att de inte påträffat brister i säkerheten. Bland JHL:s medlemmar är säkerhetssituationen enligt enkäten bättre, för 26 procent svarade att de inte stött på brister i säkerheten.
”På min egen arbetsplats finns väldigt få missförhållanden i säkerheten. Säkerhetsobservationer har gjorts om alla tänkbara frågor och kunden har strävat till att förbättra alla missförhållanden så fort som möjligt”, säger en städare i enkäten för att beskriva sin ansvarsfullt agerande arbetsplats.
Den som beställer eller köper ett städarbete ska vara medveten om de teman som gäller för ett ansvarsfullt städarbete. Läs mer i handboken:
Axplock ur medlemmarnas svar på enkäten
Berätta med egna ord hur de frågor du själv påtalat syns på din egen arbetsplats. Vad anser du att man kan göra för dem?
Axplock ur PAM-medlemmarnas svar:
”Brådskan gör att man inte längre kan göra saker rätt och noggrant. Det medför också psykisk belastning. Antingen borde arbetsmängden minskas eller antalet arbetstagare utökas.
”Man ger en adress och beordrar att gå dit. Jag är en arbetstagare som klarar mig men brukar ändå varje gång spänna mig för att gå till ett ställe där jag aldrig förut varit och som jag inte fått introduktion i.
Mer tid och fler introduktionstillfällen.
”Till följd av konkurrensutsättningen är städtiden på arbetsställena snålt tilltagen. Själv är jag ännu en snabb arbetstagare men för de nya och äldre arbetstagarna är det jobbigt. Då man har bråttom händer fler olyckor. Även om också vi blir tillsagda att inte skynda oss, så får vi i praktiken anmärkningar om städtiden överskrids. Vi behöver mer tid på våra arbetsställen.
”På min egen arbetsplats finns väldigt få brister i säkerheten. Säkerhetsobservationer har gjorts om alla tänkbara frågor och kunden har strävat till att förbättra alla missförhållanden så fort som möjligt.
”Hårt schemalagda arbetsställen skapar stress och brådska att få arbetet gjort snabbt. Brådskan belastar både fysiskt och psykiskt och uppmärksamheten störs. Då kan det ofta ske nära ögat-situationer i trapporna, när man nästan faller. Det är svårt att vara uppmärksam under press. Då kan man lätt få smärtor och ont i kroppen. Det rätta sättet att reagera på brådska skulle vara att ge tillräckligt med arbetstid och flexibilitet på alla arbetsställen.
”Jag jobbar regelbundet ensam på avlägsna ställen av arbetsplatsen och om jag skulle råka ut för en olycka eller ett medicinskt nödtillstånd, skulle det kunna förlöpa flera timmar eller över natten innan någon kom till min hjälp.
”Jag vet att kemikalierna vi använder är för starka och till och med kan skada huden. Vi har aldrig fått ordentlig introduktion i vad respektive kemikalie är, vad den används för och hur den används rätt. Och framför allt inte om vikten av att använda handskar. Många arbetstagare använder inte handskar eftersom deras chefer inte ger dem några, så det försummas.
Axplock ur JHL-medlemmarnas svar:
”Man borde ingripa mer i arbetarskyddsfrågor. Jag har till exempel bett om att få brusreducerande hörlurar av arbetsgivaren, men sådana har jag inte sett till. Både företagshälsovården och min egen öronläkare rekommenderar användning av brusreducerande hörlurar eftersom ljudnivån är så hög. Jag har bestämt mig för att vänta ännu ett tag och sedan köper jag dem själv. Men då förblir resten av teamet utan hörselskydd.”
”Den psykiska pressen, arbetet som hopar sig och kontinuerliga avbrott i arbetet mattar ut mig.
”Det vore bra om en fysioterapeut eller person som ansvarar för arbetarskyddet besökte arbetsplatserna eftersom arbetet är fysiskt mycket tungt. Hur är det möjligt att man låter göra den här sortens arbete som förorsakar sjukdomar och skador i stöd- och rörelseorganen.”
”Man skulle kunna gå igenom arbetsställena med chefen, särskilt ställen där man arbetar ensam. Mottagningsområdena är arbetsställen där man arbetar ensam. Vid jouren kan brådskan förorsaka farliga situationer, man kan till exempel snubbla, halka eller falla då man väjer undan för en bårsäng. Man måste vara noggrann med förpackningarna för farligt avfall, så att ingen spruta pekar uppåt.”
”Vi kartlägger årligen riskerna på något sätt, men tyvärr förblir vissa risker obeaktade/oreparerade år efter år. Bara ibland försöker man korrigera någon fråga som gäller säkerheten i arbetet (på billigaste möjliga sätt).”
”Jag tycker att ensamarbetet utgör det största hotet. Om man till exempel kollapsar av hettan i simhallen eller får ett sjukdomsanfall. Ingen vet vad som har hänt om du inte själv kan ringa efter hjälp.”
När det gäller arbetarskyddet borde man bli av med brådskan. Vi orkar inte ständigt trappa upp arbetstakten. Inom städningen är det inte kvadratmetrarna som avgör utan stället som ska städas, noggrannheten och svårighetsgraden.”
”Vi behöver säkerhetsskor och arbetsgivaren borde förse oss med sådana.”
Den internationella dagen Rättvisa för städare ordnas den 15 juni
Fackförbunden för städarna, dvs. JHL och PAM ordnar evenemang i anknytning till den internationella dagen Rättvisa för städare på Medborgartorget i Helsingfors den 15 juni klockan 15–18 och på Sorin aukio i Tammerfors klockan 15–18.
Mer information:
Städarnas arbetarskydd:
Merja Hyvärinen, JHL, sakkunnig i arbetslivsfrågor, JHL, tfn 050 472 9534
Erika Kähärä, PAM, arbetsmiljöexpert, tfn 040 764 5295
Enkäterna och evenemanget Rättvisa för städare:
Virpi Matikainen, JHL, sakkunnig i yrkesinriktad verksamhet, tfn 050 329 8512
Jenni Väisänen, PAM, organisationsexpert, tfn 044 727 4036