Beslutsfattarbrev 4/2022
JHL:s beslustfattarbrev skickas till kommundirektörer, riksdagsledamöter, kommunala beslutsfattare, JHL-anslutna beslutsfattare och JHL-aktiva.
Bästa beslutsfattare
Det råder vårdarbrist i Finland. I ett års tid har social- och hälsovårdsministeriet tillsammans med offentliga och privata arbetsgivaren samt löntagarorganisationer bearbetat åtgärder för att råda bot på bristen. Olika expertsamfund har deltagit i arbetet. Enligt JHL finns det en lösning på vårdarbristen.
Det är dags för arbetsplatserna att ta till åtgärder för att eliminera vårdarbristen. Antalet utbildningsplatser inom vårdutbildningen måste ökas. Dessutom måste man ägna stor uppmärksamhet åt servicekedjor och uppgiftsbeskrivningarna för de proffs som jobbar i servicekedjan.
Vårdare utbildar sig inte för understödande uppgifter. Understödande uppgifter hör till proffs som har specialiserat sig på dessa uppgifter. Då det satsas på understödande uppgifter ökar vårdarnas intresse för det egna arbetet. Samtidigt ökar förmågan att hålla kvar arbetstagarna.
Ledandet av vårdarbetet har också betydelse i vårdarnas arbete, eftersom arbetet är belastande. Bra ledarskap med hjälp av modeller som skräddarsytts med preventivt syfte stöder vårdarnas ork. Med ledandet av vårdarbetet försäkrar man sig om att rätta personer med rätt kompetens utför rätt slags arbetsuppgifter i servicekedjorna. Sådant här ledarskap får alla att orka bättre.
Det är ändå löner som har fått mest uppmärksamhet. Inom social- och hälsovårdsbranschen måste de sättas i skick för alla personalgruppers del. Kommunsektorns lösning angående SH-avtalet, samt privata sektorns avtalslösning, ger goda förutsättningar till det eftersom ett nytt lönesystem för social- och hälsovården börjar förberedas inom SH-avtalet i höst. Alla vårdare får löneförhöjningar som motsvarar SH-avtalet.
Nu är det dags att ta till lösningar för att lösa vårdarbristen. Det är också skäl att beakta att det för patienter och arbetstagare är livsfarligt med dålig städning, särskilt på sjukhus och anstalter. Det är alltså extremt viktigt med professionell städning. Betydelsen av rengöringsproffsens arbete betonas i servicekedjorna för skolor, daghem, sjukhus och servicehem. För att Finland ska fungera under vilken kris som helst är det skäl att allvarligt beakta spektrumet av olika yrken i den nya beredskapslagen.
Päivi Niemi-Laine
Ordförande för Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL
1. Det finns en lösning på vårdarbristen
En del sjukhus har redan börjat satsa på vårdarnas ork genom att gå igenom vårdarnas uppgifter. På det sättet har man till exempel hittat en lösning på patienttransporter. En ny yrkesgrupp för patienttransporter har uppkommit och vårdarna har kunnat koncentrera sig på egentliga vård- och omsorgsuppgifter. Vårdarna kan koncentrera sig på sitt arbete på bästa möjliga sätt när olika proffs jobbar vid deras sida i understödande uppgifter. Dessa proffs kan till exempel vara instrumentvårdare, anstaltsvårdare och vårdassistenter.
2. Fackförbundet JHL: Det är bra och välkommet att yrkesexamen i pedagogik och handledning reformeras
I sitt utlåtande till Utbildningsstyrelsen tackar fackförbundet JHL för att yrkesexamen i pedagogik och handledning reformeras. Planen är att den nuvarande finska examensbenämningen koulunkäynnin ja aamu- ja iltapäivätoiminnan ohjaaja (‘ledare för skolgång och morgon- och eftermiddagsverksamhet’) ska ändras till bara koulunkäynninohjaaja (skolgångshandledare/elevassistent). Enligt fackförbundet är den nya examensbenämningen tydligare än den föregående benämningen. Elevassistenten handleder elevens studier och inlärning. Således skiljer både benämningen och arbetsuppgiften från till exempel studiehandledarens framtidsorienterade uppdrag.
3. Ekonomisk översikt, augusti 2022
Det gick bra för samhällsekonomin, sysselsättningen och den offentliga ekonomin i början av året, tack vare ekonomisk tillväxt, ökad sysselsättning och statens coronastöd. Ändå har osäkerheten ökat väldigt mycket 2022, och de största hoten kan ännu ligga framför oss. Nästa vinter kommer att bli mycket svår i Europa eftersom energipriserna stiger drastiskt.
I de värsta scenarierna är man tvungen att skära ner på produktionen för att spara energi. Krig och energi gör hela Europa fattigare, och löntagarnas realinkomster sjunker också i Finland. De stigande energipriserna, och särskilt de stigande matpriserna, slår hårdare mot de lågavlönade än mot andra. I en osäker ekonomisk situation borde man stöda löntagarnas köpkraft. Det vore också viktigt att vara rädd om den offentliga ekonomins inkomster och att målmedvetet fortsätta och öka investeringar som bidrar till avskaffandet av fossil energi.
Mer information (på finska): https://www.jhl.fi/wp-content/uploads/2022/08/JHL-Talouskatsaus-elokuu-2022-pivitetty.pdf