Beslutsfattarbrev 3/2024

Med beslutsfattarbrevet från Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL vill vi stödja dig i ditt utmanande arbete genom att erbjuda information och synvinklar. Vi hoppas att brevet är till nytta för beslutsfattandet och främjandet av en smidig vardag.

Förbundets beslutsfattarbrev skickas till riksdagsledamöter, region- och kommunfullmäktigeledamöter, kommunernas och regionernas ledande tjänsteinnehavare, statsförvaltningens centrala aktörer samt JHL-aktiva. Vi tar gärna emot respons om brevet. Responsen kan skickas direkt till mig.

Givande lässtunder!

Johanna Värmälä, specialsakkunnig

johanna.varmala@jhl.fi

tfn 0505927619

Bästa beslutsfattare!

En del av välfärdsområdena håller på att genomföra brutala nedskärningar i sina tjänster, något som senare måste korrigeras, ofta till ett högre pris. Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL är oroat över personalminskningarnas negativa inverkan på patienternas vård och andra tjänster. I synnerhet är vi oroliga för att vårdkedjorna ska brytas.

Staten ansvarar för välfärdsområdenas finansiering. Om välfärdsområdena hade beskattningsrätt skulle situationen vara en annan. Fackförbundet JHL har föreslagit ibruktagning av landskapsskatt för att lösa välfärdsområdenas finansieringsproblem.

JHL skulle öka statens inkomster med rättvisa åtgärder, bland annat genom att förnya dividendbeskattningen för onoterade företag och öka progressionen för beskattning av kapitalinkomster. Solidaritetsskattens minimigräns borde återställas till nivån den var på år 2023.

I stället för piska behöver social- och hälsovården och räddningsväsendet mer tillit, bättre välbefinnande bland personalen och bättre attraktionskraft. Annars blir det svårt att hitta kunnig personal i synnerhet inom hälso- och sjukvården. Tillräcklig personal är en förutsättning för att social- och hälsovårdstjänsterna ska fungera och deras tyngdpunkt ska kunna flyttas till tidig, mer förmånlig vård. Nu lever personalen i ovisshet om framtiden. Ingen drar nytta av det.

Våren 2024 genomförde JHL en omfattande enkätundersökning bland sina medlemmar inom social- och hälsovårdsbranscherna och deras stödtjänster. Vi fick många förslag på lösningar som kunde tackla personalbristen inom området. Vi hoppas ni kan dra nytta av svaren när ni fattar beslut.

I det här brevet inkluderar vi en länk till en beslutsfattarenkät om in house-bolag och kosthållstjänster. Tack för ditt svar!

Med samarbetshälsningar

Håkan Ekström

Ordförande för Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL

JHL:s beslutsfattarenkät

Stödtjänster, till exempel kosthålls- och städtjänster, behövs bland annat inom småbarnspedagogiken, i skolor och på sjukhus. Kommuner och välfärdsområden kan ordna sina stödtjänster själva, producera dem i samarbete med en annan offentlig aktör eller lägga ut tjänsterna. När välfärdsområden och kommuner samarbetar för att producera tjänsterna krävs bolagisering.  

Den här enkäten fokuserar på in house-verksamhet och kosthållstjänster. Det planeras ändringar i upphandlingslagen. Med ändringarna eftersträvar man bland annat att främja marknaden, ändra ägarandelarna för in house-bolag (anknutna enheter) och begränsa dessa bolags verksamhet.

Vi använder enkätsvaren i vår påverkanskommunikation. Du kan besvara enkäten fram till fredagen den 11 oktober 2024.

Svara på enkäten

Sådana lösningar önskar JHL:s medlemmar på personalbristen inom social- och hälsovården

Våren 2024 genomförde JHL en omfattande enkätundersökning bland sina medlemmar inom social- och hälsovårdsbranscherna och deras stödtjänster. I enkäten söktes svar på personalbristen inom social- och hälsovården.

Enkäten fick närmare 3 600 svar, och de öppna frågorna över 31 000 svar.

De viktigaste faktorerna som kom fram var tillräckliga personalresurser, uppskattning, lönesättning och bättre möjligheter att bli hörd och påverka. Dessa svar upprepades som de mest centrala lösningarna inom alla branscher, åldersgrupper och samarbetsområden.  

Av regeringens planer fick utvecklingen av välfärdsområdenas vikariesystem, ökat bruk av stödtjänster och vårdbiträden samt nationell språkutbildning för invandrare mest understöd.  

JHL uppmanar arbetsgivare och beslutsfattare att ta tag i de lösningar som medlemmarna föreslår för att bemästra personalbristen.

Mer information (på finska): JHL julkaisee sote-kyselyn tulokset – näitä ratkaisuja jäsenistö ehdottaa henkilöstöpulaan

Ministeriets budgetproposition är brutal för kommunerna, välfärdsområdena och statliga anställda

Finansministeriets budgetutkast för 2025 verkställer samma stora drag som vi redan tidigare sett i Orpos regerings regeringsprogram och tidigare budgetbeslut. Det är osäkert om regeringens åtgärder kommer att förbättra den offentliga ekonomin, men vad som är säkert är att besluten stegvis smular sönder den offentliga sektorn och de offentliga tjänsterna.

Den offentliga ekonomin i Finland måste balanseras, men betydande nedskärningar under en lågkonjunktur kan visa sig vara politiskt oförnuftigt och försämra tillväxtförutsättningarna på lång sikt, konstaterar Samuli Sinisalo, specialsakkunnig vid JHL.

Mer information (på finska): Ministeriön budjettiluonnos tietää kylmää kyytiä kunnille, hyvinvointialueille ja valtion työntekijöille

Kommunreformen fortsätter – samarbete behövs när sysselsättningstjänsterna förändras

Kommunernas roll förändras ständigt. Social- och hälsovårdstjänsterna överfördes från kommunerna till välfärdsområdena i början av år 2023 i och med social- och hälsovårdsreformen. Ändringen planerades länge och av flera regeringar.

Nästa ändring är reformen av arbetskraftstjänsterna. Ansvaret för AN-tjänsterna övergår från staten till kommunerna i början av nästa år. Kommunerna behöver bland annat tillräcklig finansiering för att klara av reformen, konstaterar Johanna Värmälä, specialsakkunnig på JHL.

Kommer staten att bevilja tillräcklig finansiering för åtgärder som stöder sysselsättningen? Planen är åtminstone att se över finansieringsmodellen så att den uppmuntrar till aktiv skötsel av sysselsättningen med rättvisa resurser. Lyckligtvis har regeringen även konstaterat att finansieringsmodellen inte får bli oskälig för individuella kommuner eller regioner.

Mer information: Kommunreformen fortsätter – samarbete behövs när sysselsättningstjänsterna förändras