Beslutsfattarbrev 3/2023
Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL:s beslutsfattarbrev skickas till kommundirektörer, riksdagsledamöter, kommunala beslutsfattare, välfärdsområdenas beslutsfattare, JHL-anslutna beslutsfattare och JHL-aktiva.
Vi vill stöda dig i ditt viktiga arbete genom att erbjuda information och synvinklar. Vi hoppas att brevet är till nytta för beslutsfattandet och främjandet av en smidig vardag. Vi tar gärna emot respons.
Givande lässtunder!
Johanna Värmälä, specialsakkunnig
tfn 050 592 7619
Bästa beslutsfattare!
Vår regering har som målsättning att försämra anställningsskyddet och möjligheterna att påverka på arbetsplatsen. Varför motsätter vi oss dessa propositioner?
De internationella avtalen som även Finland har förbundit sig till (bl.a. ILO:s konventioner) tryggar fackförbundens kollektiva förhandlingsrätt och avtalsautonomi. Det innebär rätten att förhandla om arbets- och tjänstekollektivavtal, dvs. löner, lönehöjningar och anställningsvillkor. Den här principen, som vårt avtalssamhälle och de internationella avtalen förpliktar oss till, har vi respekterat i Finland redan i över hundra års tid.
Regeringen kallar sina propositioner en övergång till den nordiska modellen. Avsikten är att sänka anställnings- och arbetslöshetsskyddet till en mycket låg nivå och avskaffa vuxenutbildningsstödet. De föreslagna ändringarna kan inte motiveras ens med balansering av ekonomin. Ekonomin måste balanseras rättvist.
Grunden för det finländska välfärdssamhället är att bemöta varje människa som en människa. Samhällets styrka mäts i hur det tar hand om alla sina medlemmar. Finland kan bättre än vad regeringsprogrammet föreslår.
Det är viktigt att vi tillsammans ser till att de offentliga tjänsterna får rättvis finansiering. Även i framtiden klarar sig Finland ur kriser endast med hjälp av en stark offentlig sektor. Finland har inte råd med nedskärningar som drabbar framtiden – barn, unga och familjer. Stödet från skolor och daghem har en stor betydelse i barns, ungas och familjers liv. Barn och unga behöver social- och hälsovård. Vi måste se till att tjänsterna finansieras. Även mentalvårdstjänsterna och barnskyddet behöver pengar. En effektiv och fungerande helhet leder även till besparingar när vi undviker allvarligare åtgärder. Vi måste arbeta tillsammans för dessa mål.
Finland skulle ha goda förutsättningar att bevara kommunernas livskraft om staten tog hand om de statsandelar som kommunerna behöver. JHL ser stora faror i att regeringen inte verkar inse sin roll i frågan. Regeringens planer minskar kommunernas livskraft och hotar deras beredskap för störningar och undantagsförhållanden.
Regeringen är avgörande för välfärdsområdenas verksamhetsmöjligheter, eftersom staten finansierar social- och hälsovårdstjänsterna. JHL kräver att den offentliga sektorns beredskap och möjligheter att producera tjänster tryggas. I kommunerna och inom välfärdsområdena har man redan inlett beredskapsplanering. Tack för det!
Päivi Niemi-Laine
Ordförande för Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL
Regeringsprogrammet innehåller åtstramningar i social- och hälsovården, men även åtgärder för att lösa personalbristen
Regeringsprogrammet föreslår flera åtstramningar inom social- och hälsovårdssektorn. Ett av målen är att tygla välfärdsområdenas stigande utgifter med 1,4 miljarder euro. Välfärdsområdena har precis inlett sin verksamhet och behöver mycket stöd för att komma igång. Samtidigt får finländarna inte de tjänster de behöver. Social- och hälsovårdssektorn behöver snarare mer finansiering än nedskärningar.
Det finns även goda avsikter i regeringsprogrammet. De har att göra med tillgången till arbetskraft inom social- och hälsovården. Vi hoppas att åtgärderna för att tackla personalbristen inleds genast och reserveras tillräcklig finansiering. Det är viktigt att samarbeta med arbetsmarknadsparterna. JHL deltar gärna i att nysta upp fnurrorna!
Läs mer om detta i Miranna Seppäläs blogg: Storslagna målsättningar, men ännu större nedskärningar
Förtyck av fattiga ökar inte sysselsättningen och löser inte framtidens vårdarbrist
Den så kallade vårdbomben tickar på, och bristen på kunnig vårdpersonal växer år för år. Lösningen är inte att skära ner socialskyddet. Bättre lösningar är arbetskraftsinvandring med ordentlig tillsyn samt att se till att så många som möjligt undviker utslagning i ungdomen eller i början av sin karriär.
Högerregeringen har inlett sin maktperiod och utarbetat sitt program. Den stora frågan kvarstår dock. Hur kan vi garantera tillgången till arbetskraft och samtidigt få ekonomin att växa?
Läs mer om detta i Vesa Maurialas blogg: Förtyck av fattiga ökar inte sysselsättningen och löser inte framtidens vårdarbrist
Teknik-, energi- och trafikbranschens proffs oroliga över hur den gröna övergången påverkar deras arbete
JHL frågade på våren sina medlemmar inom teknik-, energi- och trafikbranschen hur de bedömer att klimatförändringen och förändringarna i befolkningsstrukturen kommer att påverka deras arbete.
Enligt enkäten tror medlemmarna att kolneutralitetsmål i framtiden kommer att föra med sig betydande förändringar i deras kunskapsbehov och yrkeskrav. De oroar sig för hur de ska behålla sin arbetsförmåga och orka på jobbet när befolkningsstrukturen förändras och karriärerna blir längre. Svararna anser att man hittills inte har satsat tillräckligt på dessa frågor på arbetsplatserna.
Utgående från enkätresultaten ställde branschens yrkesnätverk upp mål som eftersträvar en rättvis och hållbar övergång för arbetstagarna.
Läs mer om enkätresultaten och målsättningarna (på finska): JHL:n kysely paljastaa: TELI-ammattilaiset huolissaan vihreän siirtymän vaikutuksista työhönsä