Beslutsfattarbrev 2/2022
JHL:s beslustfattarbrev skickas till kommundirektörer, riksdagsledamöter, kommunala beslutsfattare, JHL-anslutna beslutsfattare och JHL-aktiva.
Bästa beslutsfattare
Det historiska välfärdsområdesvalet har nu förrättats. Grattis till er som blev valda! Jag önskar er framgång i ert krävande uppdrag.
Vid beslutsfattande är det bra att komma ihåg att proffs inom många olika branscher jobbar inom stödtjänster i ett välfärdsområde. Utan dem skulle ingen god vård kunna genomföras. Det har betydelse vem som utför det här arbetet. Arbetsfördelningen mellan olika proffs ökar välfärdsområdenas attraktivitet och förmåga att hålla kvar arbetstagarna på arbetsplatserna. Den främjar också ork i arbetet.
Varje välfärdsområde måste ha en förvaltningsstadga som efterföljer inskrivningarna i lagen. Där fastställs bl.a. välfärdsområdets ledningssystem, organ samt befogenhets- och ansvarsfördelningen mellan organen. Fackförbundet JHL anser det vara bra att Kommunförbundet har gjort upp en mall för förvaltningsstadga för välfärdsområden, där det hänvisas till personalsektion. JHL stöder helhjärtat att man grundar den i mallen nämnda personalsektionen som är underställd välfärdsområdesstyrelsen. Sektionen skulle förstärka genomförandet av personalpolitiken i välfärdsområdet. Den skulle utveckla personalförvaltningen och aktivt påverka aktuella ärenden som gäller personalen. En av personalsektionens uppgifter skulle vara att utarbeta allmänna anvisningar för genomförandet av personalförvaltningen.
JHL anser att personalrepresentanterna också måste vara med i förvaltningen av välfärdsområdena. Fackförbundet anser det vara viktigt att de personalrepresentanter som huvudavtalsorganisationerna har fastställt ges rätt att närvara och yttra sig, särskilt på personalsektionens möten. Huvudavtalsorganisationerna är Offentliga sektorns union JAU, vårdfackens förhandlingsorganisation SOTE ry och Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU. En bra lösning är mallen 2+2+2, där varje huvudavtalsorganisation har minst två ordinarie representanter. Det är bra om personalrepresentanterna också är med i nämnder, och att de har rätt att närvara och yttra sig i dem. Olika kommuner har goda erfarenheter av det här.
Tack för att du vid beslutsfattande tar hand om personalen och stödtjänsterna samt ser till att servicekedjorna fungerar. Endast en oavbruten servicekedja garanterar ett tryggt resultat av god kvalitet.
Päivi Niemi-Laine
Ordförande för Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL
Fackförbundet JHL:s enkät avslöjade en kris inom småbarnspedagogik – över hälften upplever utmattning på jobbet varje vecka
Personalen inom småbarnspedagogik riskerar att bli utmattad på grund av den kontinuerliga bristen på arbetskraft och assisterande personal samt antalet barn som behöver stöd. Den nya lagen om småbarnspedagogik har förvärrat situationen eftersom man inte får tillräckligt med behöriga lärare och barnskötarnas arbetsbörda blir orimlig. Eftersom man sparar i stödtjänsterna, är barnskötarna tvungna att ta hand om daghemsassistenternas, assistenternas och anstaltsvårdarnas arbete. Dessutom har de ansvar för barnen då lärarnas tid går åt planering och möten, förklarar Sanna Pihakivi, JHL:s sakkunnig i yrkesinriktad verksamhet.
Läs mer: Fackförbundet JHL:s enkät avslöjar en stor kris inom småbarnspedagogik – över hälften upplever utmattning på jobbet varje vecka (https://www.jhl.fi/sv/2021/12/21/fackforbundet-jhls-enkat-avslojar-en-stor-kris-inom-smabarnspedagogik-over-halften-upplever-utmattning-pa-jobbet-varje-vecka/)
Fackförbundet JHL:s arbetshälsoenkät för kosthålls- och rengöringsbranschen: Branschen saknar motionsförmåner – även svår brist på andra typer av hälsouppmuntran
Upp till var femte av respondenterna i JHL:s arbetshälsoenkät för kosthålls- och rengöringsbranschen meddelar att deras arbetsplats inte främjar eller stöder motion som en metod att förbättra arbetshälsan. Samtidigt är behovet av bättre fysisk och psykisk hälsa oerhört i dessa belastande tider. Kosthålls- och rengöringsbranschens arbetstagare har haft en nyckelposition under pandemin, men deras insats har fått alldeles för lite uppmärksamhet i offentligheten. Utan proffsen inom kosthåll och rengöring skulle den fortgående coronasituationen ha blivit ohanterlig för såväl sjukhus, hälsovård, skolor, dagvård och tvätterier som för vård- och rehabiliteringstjänster, konstaterar Virpi Matikainen, sakkunnig i yrkesinriktad verksamhet på JHL.
Läs mer: Fackförbundet JHL:s arbetshälsoenkät: Kosthålls- och rengöringsbranschen saknar motionsförmåner och andra typer av hälsouppmuntran
Fackförbundet JHL: Tre av fyra skolgångshandledare har upplevt våld på jobbet – Lagen om grundläggande utbildning måste ändras för att trygga säkerheten för elever och personal
JHL kräver att skolgångsbiträdena och -handledarna ska få laglig möjlighet att hålla en elev stilla då förhindrande av aggressivt beteende och upprätthållande av ordning så kräver. För närvarande förbjuder lagen skolgångshandledarna att ta tag i eleverna.
– Våldsamma och hotfulla situationer är en nästan dagligen återkommande utmaning i skolorna. Cirka 73 procent av skolgångshandledarna upplevde våld eller våldshot i sitt arbete. Rejält över hälften av respondenterna har fått ta emot slag eller sparkar, vilket framkom i Kommun10-enkäten som Arbetshälsoinstitutet genomförde under hösten 2020, berättar Sanna Pihakivi, sakkunnig i yrkesinriktad verksamhet (https://www.jhl.fi/sv/2021/02/12/storundersokning-avslojar-kommunerna-rekommenderas-som-arbetsgivare-aven-om-coronan-provat-arbetstagarna/).
Läs mer: Lagen om grundläggande utbildning måste ändras för att trygga säkerheten för elever och personal (https://www.jhl.fi/sv/2022/02/17/jhl-tre-av-fyra-skolgangshandledare-har-upplevt-vald-pa-jobbet-lagen-om-grundlaggande-utbildning-maste-andras-for-att-trygga-sakerheten-for-elever-och-personal/)
En inblick i stödtjänsternas framtid
Vårdreformen påverkar framtiden för stödtjänster, bl.a. kosthållstjänster och anstaltsvård. Nu lönar det sig att sträva efter lösningar där det bästa möjliga alternativet väljs som organiseringsmetod för de stödtjänster som behövs i basservice. I lösningarna får man inte glömma bort försörjningsberedskapen, eftersom stödtjänsterna behövs vid genomförandet av den. Stödtjänsterna måste alltså fungera högklassigt, både i normala och störningssituationer, eftersom de har en enorm betydelse för hur basservicen lyckas.
Läs mer: JHL-blogginlägg: Katse tukipalvelujen tulevaisuuteen (https://www.jhl.fi/blogi/katse-tukipalvelujen-tulevaisuuteen/) (på finska)