Beslutsfattarbrev 1/2023

Vi skickar ett brev om aktuella frågor till finländska beslutsfattare minst fyra gånger per år. Med brevet vill vi lyfta fram tankar och bakgrundsinformation om frågor som är aktuella och viktiga för JHL:s medlemmar. Detta beslutsfattarbrev från JHL har skickats till kommundirektörer, riksdagsledamöter, kommunbeslutsfattare och JHL:s beslutsfattare och huvudförtoendemän.

Bästa beslutsfattare,

Valdebatten inför vårens riksdagsval har kört igång med en smäll. Även samstämmiga synpunkter har förekommit. Ett av de viktigaste valtemana är i vilket fall som helst än en gång social- och hälsovårdstjänsterna, vars funktion har stor betydelse både för invånarna och arbetstagarna. Riksdagen beslutar utöver allt annat om till exempel välfärdsområdenas finansiering men den kan agera också för att utveckla arbetshälsan och det egna arbetet hos välfärdsområdenas personal.

När coronaviruset, Rysslands anfallskrig, stigande energipriser och andra kriser förhoppningsvis snart är bakom oss, måste vi förstå att vi inte kan ignorera vår vårdskuld. Annars blir räkningen sjukt dyr. Dessutom är det rättvist och vettigt att ta hand om arbetstagarna och utbilda dem så att arbetsgivarna har tillgång till bra arbetskraft.

Det är politikernas uppgift att slå vakt om att samhällets livsviktiga funktioner hålls kvar i samhällets egna händer. Därför är det viktigt att tala om försörjningsberedskap och att förbereda sig. I de här diskussionerna är det skäl att komma ihåg de ansvar och förpliktelser som olika proffs inom den offentliga sektorn har. Städare och kosthållsarbetare är exempel på yrken som finns med på listan över kritiska yrken.

Arbetet för att lösa personalbristen inom social- och hälsovårdsbranschen kommer att fortsätta under nästa riksdag, varvid man ska identifiera hela den mångprofessionella servicekedjan. Dessutom deltar JHL i fortsättningen i det här arbetet. Dessutom måste man främja social- och hälsovårdens attraktivitet och förmåga att hålla kvar sin personal. Dessa ökar när arbetet är korrekt fördelat mellan olika proffs. Det är inte vårdpersonalens uppgift att städa och byka eller bistå vid vården. Det finns gott om arbete som faller utanför vårdpersonalens arbetsbeskrivning. Till de här uppgifterna måste man få proffs inom rätt bransch. Utvecklingsåtgärder på arbetsplatsen ska genomföras i samarbete med arbetstagarna. Branschen är i behov av nya arbetstagare. För att det ska bli verklighet behövs inom social- och hälsovården, liksom inom annan basservice, arbetstagare med invandrarbakgrund.

Vi önskar alla en givande valvår!

Päivi Niemi-Laine
Ordförande för Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL

1. JHL deltar i påverkansarbetet

Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL:s verksamhetsfält är hela välfärdssamhället, som våra medlemmar arbetar för. Arbetet förbättrar världen. Det ökar människors utkomst, välstånd och möjliggör upprätthållande och utveckling av vårt välbefinnande.

Under nästa regeringsperiod är de största nationella utmaningarna följderna av den förändrade befolkningsstrukturen. Det finns skäl att oroa sig för tillgången till kunnig arbetskraft och arbetstagarnas ork i arbetet. Man måste samtidigt klara av att både förlänga arbetskarriärerna, höja Finlands sysselsättningsgrad, lyckas locka arbetskraftsorienterad invandring och stödja familjerna så att nativiteten stiger. Alla dessa teman berör direkt arbetsmarknaden – lösningen av dem förutsätter att arbetstagarna själva tas med i att lösa utmaningarna.

Utvecklingen av det finländska samhället har baserat sig på ömsesidigt förtroende. Regeringen förstärker förtroendet tillsammans med arbetsmarknadsorganisationerna genom att bereda arbetslivets centrala lagar och lagändringar genom trepartssamarbete.

JHL.s mål för riksdagsvalet och följande regeringsprogram finns här.

2. Det är viktigt att nästa regering fortsätter att jobba för social- och hälsovårdspersonalen

Riksdagsvalet står redan för dörren. Oberoende av valresultatet och den regering som bildas ska välfärdsområdenas inledningsfas och deras gynnsamma utveckling stödjas.

Enligt Statistikcentralen lider 1,9 miljoner finländare, dvs. över hälften av de arbetsföra, av någon långtidssjukdom eller skada. Man kan säga att social- och hälsovårdssektorn säkerställer att det finns arbetstagare med god arbetsförmåga inom andra branscher.  Utan fungerande social- och hälsovård skulle till exempel arbetstagarnas sjukfrånvaro och arbetsoförmåga öka.

I Finland råder allvarlig personalbrist inom social- och hälsovården. Det är viktigt att den kommande regeringen fortsätter att arbeta för att tillsammans med arbetsmarknadsorganisationerna hitta en lösning.

Läs mer: (på finska)

3. Beslutsfattarenkät: Man är rätt nöjd med kosthålls- och rengöringstjänsterna

Fackförbundet JHL:s beslutsfattarenkät fokuserade på kosthålls- och rengöringstjänster som behövs bland annat inom småbarnspedagogiken, skolorna och sjukhusen.

På basis av enkäten är man rätt så nöjd med kosthålls- och rengöringstjänsternas funktion och anordningssätt. En intressant betraktelse är att ju mer kommunerna har egen produktion, desto nöjdare är enkätens respondenter med kosthålls- och rengöringstjänsternas funktion och anordningssätt. Ju mer andelen köpta tjänster ökar, desto mindre nöjd med både anordningssättet och tjänsternas funktion blev enkätens respondenter.

Respondenterna anser att den offentliga sektorns egen produktion av kosthålls- och rengöringstjänster är viktig. Enkätens respondenter anser inte att det är viktigt att lägga ut anordnandet av kosthålls- och rengöringstjänsterna till privata företag.

De egna kosthålls- och rengöringstjänsterna ansågs spela en viktig roll i framtidens kommuner men samarbetet med välfärdsområdena och en modell med många producenter ansågs viktig.

Tjänsternas kvalitet ansågs vara den absolut viktigaste faktorn vid anordnandet av kosthålls- och rengöringstjänster.

Läs mer här.