Alla parter har klubbat igenom avtalet: Energibranschens nya kollektivavtal träder i kraft

En uppgörelse om kollektivavtal för energi-, ICT- och nätverksbranschen uppnåddes torsdag senaste vecka efter en segslitna förhandlingar. Avtalet godkändes av alla förhandlingsparters beslutande organ. Det nya avtalet träder i kraft från och med 1.4.2022. Resultatet syns på lönebeskedet från ingången av juli.

Förhandlingarna krävde stundvis hård armbrytning och goda sittmuskler. Totalt fördes rejält över tjugo förhandlingar i olika sammansättningar under mars och april månad. Den sista och avgörande förhandlingen varade i 13 timmar.

Det tidigare kollektivavtalet löpte ut den 31.3, så branschen var i avtalslöst läge i nästan en månad, dock med efterverkan, dvs. med iakttagande av tidigare villkor. Detta kanske satt fart på uppnåendet av en avtalslösning, för JHL hade inte tvekat att ta till hårdare metoder ifall förhandlingsläget hade låst sig.

– Så mycket som 30 förhandlingsförslag presenterades av parterna. Arbetstagarsidan hade också klara tröskelfrågor. Om vi inte hade lyckats komma överens i de här frågorna, hade inget nytt avtal kunnat uppnås, beskriver JHL:s förhandlare, avtalsexpert Kari Lehtinen.

Han hänvisar framför allt till arbetsgivarens krav på utökad direktionsrätt, vilken arbetsgivarparten hårt höll fast vid ändå till målrakan. Resultatet blev ändå en avvärjningsseger och förslaget ingick inte i den slutgiltiga kollektivavtalstexten. I det nya avtalet finns också andra goda textändringar för löntagarsidan.

Vad och när?

– JHL:s förbundsstyrelse tog ställning till energiavtalet torsdagen den 28 april och när även den sista avtalsparten nu har godkänt kollektivavtalet, kan vi redogöra för resultatet, säger Lehtinen.

Avtalsperiod:

Avtalet gäller i 1+1 år.

Kollektivavtalet träder i kraft 1.4.2022 och gäller fram till 31.3.2024.

Ifall parterna inte före 28.2.2023 når samförstånd om lönehöjningarna för år 2023, kan kollektivavtalet sägas upp så att det upphör 31.3.2023.

Avtalet fortsätter efter 31.3.2024 för ett år åt gången ifall det inte skriftligen sägs upp senast två månader innan det löper ut.

Lönehöjningar:

År 2022

Ifall parterna inte före 15.6.2022 kommer överens på annat sätt, höjs arbetstagarnas tim- och månadslöner (lönen enligt arbetets svårighetsgrad + individuell lönedel utan yrkesexamenstillägg) den 1.7.2022 (eller från ingången av den närmast påföljande lönebetalningsperioden) med 2,0 %.

På samma sätt, om inget annat genomförandesätt har avtalats om, inriktas 1,6 % av ovannämnda 2,0 % som en allmän höjning och 0,4 % som en företagsspecifik rat (som räknas på tim- och månadslön för april månad för de arbetstagare som omfattas av avtalet). Det går ändå inte att lokalt komma överens om att lönerna inte höjs alls.

I avtalet nämns att den företagsspecifika raten är avsedd att användas för justering av individuella lönedelar. Den företagsspecifika raten kan inte inriktas på justeringar enligt punkt 37.2 ifall kravet på att arbetstagarens anställningsförhållande har varat i fem år uppfylls under juli månad år 2022.

Arbetsgivaren får inte dela ut raten på diskriminerande eller osakliga grunder. Den företagsspecifika raten ska delas ut med utnyttjande av lönesystemets kompetensbedömningssystem.

– Innan raten fördelas ska man tillsammans med huvudförtroendemannen konstatera bedömningssystemet, ratens storlek och fördelningsgrunderna. Om huvudförtroendemannen på goda grunder kan påvisa att bedömningssystemet inte fungerar, ska raten delas ut som allmän procentuell höjning, redogör Lehtinen om stupstocksförfarandet.

Om ingen huvudförtroendeman har valts, går arbetsgivaren igenom bedömningssystemet, ratens storlek och fördelningsgrunderna med personalgruppen.

År 2023

Samma principer för lönelösningen som för år 2022, gäller också för lönelösningen år 2023. Lönelösningens kostnadseffekt och den eventuella fördelningen av den kommer parterna överens om i förhandlingar före utgången av februari 2023.

Parterna granskar i januari-februari det allmänna ekonomiska läget, sysselsättningen, branschens utveckling och faktorer som påverkar detta. På basis av bedömningen förhandlar parterna före 28.2.2023 om lönehöjningarna år 2023 och den eventuella fördelningen av dem. På samma gång kan man granska förutsättningarna för att förlänga avtalsperioden till tiden efter 31.3.2024.

Ifall inget samförstånd om lönelösningen som genomförs 1.7.2023 har uppnåtts före 28.2.2023, kan bägge parterna skriftligen säga upp avtalet så att det  upphör 31.3.2023.

Frågor som behandlas av en arbetsgrupp

Arbetsgrupper tillsätts för att till exempel behandla familjeledighetsreformen samt främjandet av lokala avtal.

Arbetsgruppen som har hand om familjeledighetsreformen genomför före reformens ikraftträdande en anpassning av kollektivavtalets lönebestämmelser för moderskaps- och faderskapsledighet, punkterna 34.1 och 34.2, för att motsvara familjeledighetsreformen. Genomförandet görs så att kostnaderna inte stiger och det totala antalet avlönade lediga dagar hålls på samma nivå som före reformen.

Avtalsparterna tillsätter dessutom en arbetsgrupp för att utveckla lokala avtal och förutsättningarna för dem. Arbetsgruppen avser gå igenom bland annat:

•  Spelregler för avtalandet
•  Den rätta vägen till avtalande
•  Mål för lokala avtal
•  Uppbyggande av förtroende

Parter i energibranschens kollektivavtal är JHL och Elektrikerförbundet på arbetstagarsidan och Finsk Energiindustri rf och Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf på arbetsgivarsidan.

Mer information:
Kari Lehtinen, avtalsexpert JHL, 050 566 1567

P.S. Vid vilket bord förs den hetsigaste debatten? Vad är redan klappat och klart? Läs om förhandlingsläget för alla JHL:s branscher på sidan  Förhandlingsläget.