Arbetskonflikter och stridsåtgärder

I strejkvarslet meddelas alltid vilket arbete strejken berör. JHL:s strejkbeslut är förpliktande för medlemmarna.

I strejkvarslet meddelas alltid klockslag för när strejken börjar och arbetet ska läggas ner. Arbetstagarna ska inte gå till arbetsplatsen efter att strejken har börjat.

Varken andra JHL-medlemmar, medlemmar i andra fackförbund eller oorganiserade arbetstagare får utföra strejkbelagt arbete.

Strejkbelagt arbete får inte utföras av inhyrd arbetskraft eller annan tillfällig arbetskraft. Enligt internationell praxis får bemanningsföretag inte förmedla arbetstagare till ett företag som är föremål för en laglig stridsåtgärd.

När man varslat om strejk är det inte längre möjligt att komma överens om att ta ut semester under den tid som strejken pågår.

Strejkförberedelser:

• Jobba som vanligt enligt din arbetsskiftsförteckning ända tills strejken börjar.
• Du får inte ”jobba in” arbete på förhand.
• Du får inte heller lämna arbete ogjort före strejken.
• Personliga ägodelar som du kan behöva under strejken ska du ta med dig från arbetsplatsen. Om arbetsgivaren kräver det, måste du överlämna dina personalförmåner (till exempel telefon eller dator).
• Kontrollera att du har förtroendemannens och/eller strejkkommitténs kontaktuppgifter.
• Följ med förbundets information: JHL:s webbsidor, kanaler i sociala medier, medlemsbrev och övrig information. Din förtroendeman ger dig mer information.
• Kontrollera din medlemsinformation i mittJHL (e-postadress, telefonnummer, arbetsgivare, arbetsplats, yrke). Under strejken använder vi din privata e-postadress och ditt privata telefonnummer för kommunikation.
• Rekommendera att också dina arbetskamrater som inte hör till något fackförbund ansluter sig som medlemmar i facket.

• Följ förbundets anvisningar.
• Delta i att övervaka strejken t.ex. som strejkvakt eller som vakternas medhjälpare.
• Var beredd på att arbetsgivaren eventuellt kan skrida till påtryckningsåtgärder. Meddela i så fall förtroendemannen och/eller strejkkommittén om dem.
• Delta i strejkmöten.
• JHL:s medlemmar som inte är i strejk fortsätter att utföra endast sina egna arbetsuppgifter. Man ska inte utföra den strejkande personalens arbete.
•  Följ med förbundets information.
•  Kom ihåg att den enda information du kan lita på under strejken är den som kommer från förbundet.

Återvänd till arbetet då strejken avslutats. Följ arbetsskiftsförteckningen eller avtalet om avslutande av strejken.

Parterna ingår ett avtal om avslutande av strejk där de kommer överens om åtgärder och förutsättningar för att avsluta strejken.

När strejken är över kan du ansöka om strejkbidrag.

Övertidsförbud och/eller skiftbytesförbud används i påtryckningssyfte när kollektivavtalsförhandlingarna inte framskrider.

Vad innebär övertidsförbud?
Under övertidsförbudet ska endast ordinarie arbetstid iakttas. Inget övertidsarbete utförs.

Övertidsarbete är arbete utanför den ordinarie arbetstiden som utförs på arbetsgivarens begäran och med arbetstagarens samtycke. Övertidsarbete är alltid frivilligt i ett anställningsförhållande.

När övertidsförbud råder är det förbjudet att utanför ordinarie arbetstid:

• samla in plustimmar
• utföra övertidsarbete
• utföra jourarbete som sker utanför ordinarie arbetstid om arbetet som utförs under den tiden blir övertidsarbete
• åka på tjänsteresa.

Tjänsteinnehavare/tjänstemän kan inte vägra att utföra övertidsarbete om det är nödvändigt på grund av arbetets art och av synnerligen tvingande skäl.

Förbundet meddelar separat om mertidsarbete omfattas av övertidsförbudet.

Vad innebär skiftbytesförbud?
När skiftbytesförbud råder utförs det arbete som bekräftats i arbetsskiftsförteckningen.

Förbudet mot att byta skift gäller endast skiftbyten som görs på arbetsgivarens initiativ. Arbetstagarna kan byta arbetsskift sinsemellan, om det är vedertagen praxis att komma överens om det. Det är möjligt att arbetsgivaren förbjuder arbetstagarna från att byta arbetsskift sinsemellan som en motåtgärd.

När övertids- eller skiftbytesförbud ingår förtroendemännen inga lokala avtal om arbetstider med arbetsgivaren.

Övertids- eller skiftbytesförbud kräver inget förhandsmeddelande som vid strejk, utan kan genomföras på kort varsel.

Arbets- och tjänstekollektivavtalen kan innehålla bestämmelser om förändring av bekräftade arbetsskiftsförteckningar. Kontrollera ditt eget arbets- och/eller tjänstekollektivavtal.

Allmänna anvisningar om övertids- och/eller skiftbytesförbud

• Om du blir ombedd att fortsätta arbeta efter ditt skift, att byta skift eller att arbeta ett extra skift ska du vägra och hänvisa till övertids- och/eller skiftbytesförbudet.
• Om arbetsgivaren det oaktat kräver att du ska fortsätta arbeta är det bäst att göra det. På det sättet undviker du eventuell uppsägning utan saklig grund. Du ska dock omedelbart meddela din förtroendeman eller förbundets regionkontor om så sker. Kräv som bevisning att arbetsgivaren framför kravet per e-post, SMS eller med blanketten Arbetsgivarens order om förlängning av arbetsskiftet. Spara meddelandet du fått och sänd det till din förtroendeman eller regionkontoret.
• Om du upplever situationen som pressande eller om arbetsgivarens representant hotar dig, kontakta omedelbart din förtroendeman eller förbundets regionkontor. Tala om för arbetsgivarens representant att agerandet är osakligt.
• Det är fackförbundet som har utlyst förbudet. Du har inget personligt ansvar för förbudet eller dess följder. Om du misstänker att du blivit utsatt för påtryckningar, kontakta din förtroendeman eller regionkontoret.
• Förbudet har utlysts med dina intressen i åtanke. Syftet är att sätta fart på förhandlingarna.
• JHL:s medlemmar följer JHL:s anvisningar. Olika fackförbund kan ha olika anvisningar.

Det kan hända att arbetsgivaren vägrar att inta en passiv roll och svarar sannolikt på stridsåtgärderna genom aktiva motåtgärder. JHL har förberett sig för motåtgärder. Du får mer information av förtroendemannen eller regionkontoret.

Är uppgifterna om dig i medlemsregistret korrekta?
I mittJHL ska du fylla i din e-postadress, ditt mobiltelefonnummer, din yrkesbeteckning och din arbetsgivare. Kontrollera alla dessa uppgifter och korrigera det som behövs!

När din medlemsinformation är korrekt kan du vara säker på att precis de meddelanden som berör dig kommer fram. Sådana meddelanden är till exempel anvisningar om stridsåtgärder som sker på din arbetsplats.

Om du redan tidigare loggat in i mittJHL, kan du logga in i tjänsten direkt med dina användarkoder.

Om du inte ännu loggat in i mittJHL, bekanta dig med inloggningsinstruktionen på mittJHL:s presentationssida.

Bestämmelserna om nödarbete ska tolkas snävt:

• Nödarbete kan utföras endast i situationer där det finns en akut orsak som inte kunde förutses. Behovet av utförande av nödarbete ska alltså uppstå oförväntat och till sin karaktär vara sådant att utförande av arbetet inte kan skjutas upp till en senare tidpunkt.
• Arbetsgivaren ska på förhand förbereda sig på regelbundet förekommande oförutsedda händelser så att de följder som uppkommer av dessa händelser kan korrigeras utan utförande av nödarbete (t.ex. sjukfrånvaro och semester). En strejk som det varslats om på förhand är inte en oförutsedd händelse som berättigar till utförande av nödarbete.

Om det under strejken sker någon sådan oförutsedd händelse som möjliggör utförande av nödarbete, får nödarbete i så fall utföras i mycket begränsad utsträckning.

En strejk är inte en grund för långvarigt fortlöpande utförande av nödarbete.

På förhand oförutsedd vägran att utföra övertidsarbete kan utgöra en grund för att låta utföra nödarbete. Om arbetsgivaren emellertid vet på förhand att arbetstagarna kommer att vägra utföra övertidsarbete, till exempel på grund av övertidsförbud, föreligger ingen grund för att låta utföra nödarbete.

Arbetstagaren kan inte vägra att utföra nödarbete.

Arbetsgivaren ska utan dröjsmål göra en skriftlig anmälan om nödarbetet till arbetarskyddsmyndigheten.

Det är utomordentligt viktigt att förtroendemannen fogar sitt eget utlåtande till anmälan om nödarbete!

Om arbetet inte enligt förtroendemannens syn är sådant nödarbete som avses i arbetstidslagen, ska hen nämna det i sitt eget utlåtande.

När kan man låta utföra nödarbete?

Nödarbete baserar sig på arbetstidslagen och arbetsgivaren ska utan dröjsmål göra en skriftlig anmälan till arbetarskyddsmyndigheten. Till anmälan ska också bifogas ett utlåtande av arbetstagarnas förtroendeman eller förtroendefullmäktig, och om dessa företrädare inte valts på arbetsplatsen, av arbetarskyddsfullmäktig. Om det inte finns någon arbetstagarrepresentant på arbetsplatsen ska ett hörandetillfälle ordnas separat för varje arbetstagare som berörs av anmälan. Mer information finns på arbetarskyddsförvaltningens webbplats.

Följande bestämmelser om nödarbete finns i arbetstidslagen (2019/872):

• Arbetsgivaren får beordra arbetstagaren att utföra nödarbete, om en oförutsedd händelse har vållat avbrott i den normala driften eller medför överhängande fara för ett sådant avbrott, eller medför fara för skada på liv, hälsa, egendom eller miljön.
• Nödarbete får utöver den ordinarie arbetstiden utföras endast i den utsträckning det är nödvändigt och högst i två veckor. Vid nödarbete får avvikelser göras från vad som föreskrivs i 8, 17 och 24–27 §.

När nödarbetet avslutats ska arbetstiden dock utjämnas till högst det i 18 § föreskrivna maximiantalet timmar och arbetstagaren ska ges ersättande vilotid på det sätt som föreskrivs i 25 § 4 mom. och 28 § 2 mom.

En ansökningsblockad innebär att JHL-medlemmar inte ska ansöka om arbete vid blockerade företag. En ansökningsblockad är ett giltigt skäl att vägra arbete. Om du är en arbetslös arbetssökande kan du låta bli att ansöka om ett arbete som erbjuds av arbetskraftsmyndigheten om det omfattas av blockaden. Du får ingen karens för det.

Enligt arbets- och tjänstekollektivavtalslagen får arbets- och tjänstekollektivavtalets parter inte skrida till arbetskonfliktsåtgärder som inriktas på ifrågavarande arbets- och tjänstekollektivavtal då arbets- och tjänstekollektivavtalet är i kraft.

En arbetskonflikt är en påtryckningsmetod. Den används till exempel under förhandlingar om arbets- och tjänstekollektivavtal, ifall förhandlingarna blir resultatlösa.

Arbetskonfliktsmetoder är till exempel arbetsnedläggelse, dvs. strejk, övertidsförbud och förbud mot att byta skift, blockad och utmarsch.

Strejkrätten omfattas av skyddet för facklig organisering enligt Europeiska människorättskonventionen.

Strejkrätten är en världsomfattande och accepterad grundläggande rättighet för arbetstagare.

När ett gällande arbets- eller tjänstekollektivavtal löper ut, hamnar parterna i ett så kallat avtalslöst läge. Då är det tillåtet att vidta konfliktåtgärder.

Förbundets representantskap eller styrelse fattar beslut om att inleda en strejk. Beslutet är bindande för medlemmarna. Efter beslutet ges strejkvarsel.

Blockad är en stridsåtgärd av typ demonstrations- eller stödstrejk där arbetstagarna i vissa företag vägrar att samarbeta med ett företag som är satt i blockad, och arbetstagarna vägrar att söka jobb i det blockerade företaget.

En omfattande strejk som centralorganisationerna gemensamt kommit överens om.

Lockout är en stridsåtgärd som arbetsgivaren kan verkställa vid arbetskonflikter. Lockout betyder att arbetsgivaren förhindrar de anställda från att komma på jobb, avbryter lönebetalningen och utlyser arbetsplatsen stängd så att personalen inte kan utföra arbete som omfattas av lockouten.

En lockout kan vara en viss tidsperiod eller verkställas som enstaka dagar. Lockouten kan också gälla bara medlemmar i ett visst fackförbund. Lockouten kan omfatta ett företag eller utlysas att gälla alla medlemsföretag i ett arbetsgivarförbund.

Personer som inte är medlemmar i fackförbundet eller som är medlemmar i andra fackförbund har ingen skyldighet att utföra uppgifter som omfattas av arbetskonfliktsåtgärderna och som de normalt sett inte brukar utföra. De har rätt att vägra utföra sådana ovannämnda strejkbelagda uppgifter. Löntagarcentralorganisationerna har gemensamt kommit överens om iakttagande av neutralitetsprincipen vid arbetskonflikter.

En politisk strejk är en laglig strejk, vars första och främsta mål inte gäller arbetsvillkoren. Istället är stridsåtgärderna riktade så att man kan nå politiska eller samhälleliga mål. Arbetsgivaren kan inte förbjuda en anställd att delta i stridsåtgärderna under arbetstid, det är en godtagbar orsak till frånvaron. Tjänstemän kan inte delta i politiska stridsåtgärder. Man måste också följa eventuella order om nödarbete.

Skyddsarbete är i lagstiftningen om tjänstekollektivavtalet fastställt arbete, vars utförande är nödvändigt för att förhindra äventyrande av medborgarnas liv eller hälsa eller för skydd av egendom som till följd av stridsåtgärderna är i särskild fara.

Skyddsarbetsplikten gäller endast personer i tjänsteavtalsförhållande. Också i dessa fall lämnas kansli- och administrativt arbete ogjort.

För de yrkesgrupper som ur samhällets perspektiv betraktas som kritiska är strejkrätten vanligen begränsad. Tjänstemän i dessa yrkesgrupper är under strejker förpliktade att utföra skyddsarbete.

Arbetstagare i arbetsförhållande är inte förpliktade att utföra skyddsarbete.

En strejk innebär tillfälligt avbrytande av arbetet. Med en strejk eller arbetsnedläggelse avses att vissa arbetsuppgifter inte utförs under en viss tid. Det är alltid fackförbundets styrelse som beslutar om strejk, dvs. det är en organisationspolitisk åtgärd som är bindande för medlemmarna.

Strejken gäller arbetsuppgifterna, inte enskilda arbetstagare. Den strejkandes anställningsförhållande (arbetsavtals- eller tjänsteförhållande) förblir i kraft under strejken, men lön utbetalas inte. En tjänsteinnehavare eller arbetstagare som omfattas av strejken har ändå inte skyldighet att utföra arbete och arbetsgivaren har inte direktionsrätt eller annan bestämmanderätt i förhållande till arbetstagaren. Arbetsgivaren får inte på något sätt pressa arbetstagare som deltar i en arbetskonflikt som ordnas av fackförbundet.

Fackförbundet JHL betalar strejkbidrag, eller strejkunderstöd, till sina strejkande medlemmar. För att få bidraget ska din medlemsavgift vara betald och du ska följa de beslut och anvisningar som förbundet meddelar.

Förbundsstyrelsen bestämmer om strejkbidragets belopp skilt för varje strejk. Strejkbidraget är skattepliktig inkomst.

En strejkbrytare är en person som utför strejkbelagt arbete eller som inte iakttar förbundets beslut beträffande arbetskonfliktåtgärder. Också en person som är medlem i ett annat fackförbund eller som inte hör till något förbund alls kan vara strejkbrytare. Ifall en arbetstagare av avsevärd orsak fått tillåtelse av förbundet att arbeta, är hen inte strejkbrytare, men strejkvakten skriver upp hens namn och arbetstid på en lista.

Strejkbrytaren agerar mot sina arbetskamrater och till förmån för arbetsgivaren.

Strejkböter (strejkplikt) är en sanktion som arbetsdomstolen utfärdar till arbetsgivarförbundet, fackföreningen eller fackförbundet för olaglig strejk. En enskild arbetstagare kan inte dömas till strejkböter för att han eller hon deltagit i en olaglig strejk.

Tjänsteinnehavare kan dömas till strejkböter för deltagande i olaglig strejk.

Centrala strejkkommittén, dvs. förbundsstyrelsen fastställer strejkgränserna, dvs. vilket arbete och vilka arbetsplatser som är strejkbelagda. I strejkvarslet ska meddelas de arbetsuppgifter som strejken gäller. Dessa arbetsuppgifter utförs inte – oberoende av om den som ska utföra uppgifterna är fackmedlem eller inte. Preciserande förhandlingar förs lokalt. Förhandlingarna protokollförs och protokollet sänds till regionkontoret.

Strejkkommittén sköter uppgifter i anslutning till strejken, håller bland annat kontakt med förtroendemännen och kontaktpersonerna på de strejkbelagda arbetsplatserna. Strejkkommittéernas karaktär och verksamhetsfält beror alltid på strejkens karaktär. Strejkkommittéerna kan vara regionala, lokala eller arbetsplatsspecifika.

En strejkvakt är en person som övervakar att strejken genomförs. Strejkvaktens uppgift är att uppmana alla som försöker komma till arbetsplatsen för att utföra strejkbelagt arbete att lämna arbetsplatsen.

Strejkvakterna håller ordning utanför den strejkbelagda arbetsplatsen, delar ut strejkmeddelanden och följer med arbetsgivarens agerande.

Strejkvaktens viktigaste uppgift är att uppmana alla som försöker komma till arbetsplatsen för att utföra strejkbelagt arbete att lämna arbetsplatsen.

Strejkvarsel är ett förhandsmeddelande om en hotande strejk/arbetskonflikt. Strejkvarsel ges till arbetsgivaren och riksförlikningsmannen senast 14 dagar innan den planerade strejken inleds. I strejkvarslet fastställs arbetskonfliktens tidpunkt, genomförandesätt, orsaker och omfattning.

En stöd- eller sympatistrejk är en strejk för att stödja strejkande arbetstagare i en annan bransch eller på en annan arbetsplats. En stödstrejk är en laglig stridsåtgärd så länge man uppfyller kraven vad gäller förhandsanmälan och andra formaliteter.

En utmarsch är en påtryckningsåtgärd där arbetstagarna avbryter sitt arbete och avlägsnar sig från arbetsplatsen, oftast bara för en kort tid.

Under övertidsförbud och förbud mot att byta skift som JHL har beslutat om ska JHL:s medlemmar vägra att utföra övertidsarbete eller byta skift. Anställda som omfattas av övertidsförbudet ska arbeta endast inom den ordinarie arbetstiden. Det är till exempel förbjudet att samla in flextimmar, att utföra mer- och övertid, joura eller resa utanför den ordinarie arbetstiden. Övertidsförbud kan inte användas som arbetskonfliktåtgärd för personer i tjänsteförhållande.

Under tiden då det råder förbud mot att byta skift jobbar man endast enligt den fastställda arbetsskiftsförteckningen. Man byter inte skift och gör inga ändringar i arbetstiden som arbetsgivaren föreslår.

Också annan flexibilitet, såsom utförande av grått övertidsarbete och utökande av flextimmar är förbjudet under tiden för övertidsförbud och förbud mot att byta skift. Förtroendemannen ska i alla situationer avhålla sig från lokala avtal som berör arbetstid som arbetsgivaren eventuellt föreslår.