Social- och hälsovård

En personlig assistent hjälper personer med svåra funktionsnedsättningar i och utanför hemmet. JHL bevakar anställningsvillkoren för branschens proffs.

Med hjälp avses sådana funktioner som arbetsgivaren själv skulle utföra om hens funktionsnedsättning inte var till hinder. Dagliga sysslor som avses i lagen är till exempel transporter och annan förflyttning, påklädning, skötsel av den personliga hygienen, tvätt och vård av kläder, matlagning, städning i hemmet, socialt liv och uträttande av ärenden samt hjälp med skötseln av barn.

En personlig assistents arbete är inte sjukvård, vård eller omsorg och inte heller sedvanligt hushållsarbete. I arbetet kan dock ingå assistens som hänför sig till sådana funktioner.

De personliga assistenternas arbete baserar sig på lagen om funktionshinderservice som fastställer hur tjänsterna för en person med funktionsnedsättning kan ordnas. Kommunen kan ordna hjälpen enligt tre olika modeller:

• ordna tjänsterna själv som egen verksamhet
• ge en servicesedel med vilken personen med funktionsnedsättning själv kan köpa tjänsterna
• utnyttja arbetsgivarmodellen, där den personen med funktionsnedsättning själv fungerar som arbetsgivare för sin assistent.

Personen med funktionsnedsättning får ersättning av kommunen för kostnaderna som anställandet av assistenten förorsakar.

Handböcker och broschyrer

Det finns en finskspråkig handbok om arbetet som personlig assistent.

Utbildning i branschen

Utbildningen för personliga assistenter ordnas till exempel vid yrkesinstitut. Personlig assistent är en skyddad yrkesbeteckning. Det här betyder att endast de som fått utbildningen har rätt att säga att de till sin utbildning är personliga assistenter.

Man kan emellertid arbeta som personlig assistent också med en annan utbildning eftersom arbetet inte har formella behörighets- eller utbildningskrav.

Vårdassistenter jobbar som stöd för klienter i stödtjänster som anknyter till välbefinnande. Sådana är till exempel tjänster i anknytning till måltider, bad, städning, transport, ledsagarservice och socialt umgänge.

Vårdassistentens yrkesutbildning

Vårdassistent-utbildningen är uppbyggd av examensdelar från grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen (närvårdare).

Assistenternas studiehelheter förnyas i augusti 2024, eftersom grundexamen inom social- och hälsovården ändras samtidigt.

En person som avlagt vårdassistent-utbildning kan om hen så önskar avlägga till exempel närvårdarexamen vid sidan av arbetet.

De examensdelar som motsvarar kompetenskraven för vårdassistenter är i fortsättningen: 

• Att bemöta och handleda en klient
• Att främja välbefinnande och funktionsförmåga 
• Att stärka klientens funktionsförmåga

Utbildningen omfattar allt som allt 60 studiepoäng. Vårdassistenter som utbildats enligt tidigare krav behöver inte omskolning.

Var och en som avlägger vårdassistent-utbildning kan ansöka om ett vårdassistentmärke. Om du vill ha märket, ta kontakt med ditt eget regionkontor.

Innehållet i arbetet inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning fastställs i stor utsträckning enligt det som klienten behöver och vill.  I omsorgen om en person med funktionsnedsättning kan ingå bland annat utförande av butiksuppköp, besök på kultur- eller sportevenemang eller deltagande i hobbyer. Du kan inom branschen hitta ett arbete som anknyter till dina intressen.

Målet för proffsen inom omsorg om personer med funktionsnedsättning är att stödja personer med funktionsnedsättning i att skapa en värdefull vardag. Omsorgen om personer med funktionsnedsättning styrs av en värdegrund, författningar och verksamhetsprinciper. Proffsen jobbar utgående ifrån dem och iakttar yrkesetik.

I omsorgen om personer med funktionsnedsättning arbetar man på välfärdsområdena, i kommunerna, samkommunerna eller inom den privata sektorns serviceenheter. Branschens proffs jobbar på arbetsplatser där personer i olika åldrar med funktionsnedsättning bor, jobbar, studerar eller utnyttjar olika slag av service.

Yrkesbeteckningar inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning

• vårdare av utvecklingshämmade
• handledare av utvecklingshämmade
• vårdare
• närvårdare
• handledare
• personlig assistent.

Yrkesutbildning inom omsorgen om personer med intellektuell funktionsnedsättning

• Grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen (kompetensområdet för arbete med personer med funktionsnedsättning)
• Yrkesexamen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda
• Specialyrkesexamen i rehabiliterings-, stöd- och handledningstjänster
• Yrkeshögskoleexamina socionom, geronom eller rehabiliteringshandledare

Julkisuosikki

Yrkespersoner inom socialvården registerförs i Valviras register över yrkesutbildade personer inom socialvården.

Yrkespersoner inom socialvården med skyddad beteckning är närvårdare, hemvårdare, vårdare av utvecklingshämmade samt legitimerade socialarbetare, socionomer, geronomer och rehabiliteringshandledare med yrkeshögskoleexamen.

De yrkespersoner inom socialvården som utexamineras från läroinrättningarna registerförs vid läroinrättningarna i registren Suosikki och Terhikki med en gemensam ansökan i utexamineringsskedet.

Lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården 817/2015

JHL som påverkare

Branschens arbetslivskommitté behandlar yrkesexamen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda och specialyrkesexamen i rehabiliterings- stöd- och handledningstjänster. JHL finns representerad i kommittén.

JHL har tagit ställning till registret över yrkesutbildade personer inom socialvården. JHL anser att examen som vårdare av utvecklingshämmade borde läggas till i de skyddade beteckningarna utöver vårdare av utvecklingshämmade.

JHL anser att det är viktigt att branschen för omsorg om personer med funktionsnedsättning bevaras i registret över yrkespersoner inom socialvården och att yrkesutbildningen utvecklas också i fortsättningen.

JHL är representerat i Kehitysvammaliitto.

Handbok och kort

JHL har gett ut en finskspråkig handbok och tvåspråkiga presentationskort för dem som jobbar inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning.

JHL har också utarbetat en finskspråkig handbok som på ett mer allmänt sätt behandlar närvårdarens arbete.

JHL:s proffs inom barnskydd stöder familjerna då orken tryter. JHL:s medlemmar arbetar inom barnskyddet bland annat som socialarbetare, socialhandledare, familjearbetare och handledare på barnhem. Arbetet inom branschen kräver gedigen yrkeskunskap och utbildning.

Barn och unga ger sina familjer mycket glädje, men ibland kan vardagen suga musten ur en och problemen blir svåra att lösa. Då behövs hjälp, vilket proffsen inom barnskyddet kan erbjuda.

Nästan 3 000 JHL-medlemmar jobbar med uppgifter inom barnskyddet. Arbetsplatserna finns inom kommuner, samkommuner, staten och privata socialtjänster.

Utbildning inom barnskyddet

Arbetet inom barnskyddet kräver gedigen yrkeskunskap och utbildning. Yrkesproffsens utbildningsbakgrund kan vara till exempel socionom (YH och HYH), närvårdare, socialarbetare (SVM/PM), samhällspedagog, psykiatrisk sjukskötare, sjukskötare, ledare för ungdomar och gemenskaper.

JHL är barnskyddsarbetstagarnas förbund

JHL är avtalspart i alla kollektivavtal som berör barnskyddets yrkesproffs. De är till exempel AKTA, Arbets- och tjänstekollektivavtalet för social- och hälsovårdssektorn (SH-avtalet), privata socialservicebranschens kollektivavtal, statens tjänste- och arbetskollektivavtal och kollektivavtalet för AVAINTA Arbetsgivarna.

JHL är aktivt med i verksamheten som ordnas av Centralförbundet för Barnskydd.

JHL-föreningar för proffs inom barnskyddet är de finskspråkiga föreningarna Lastensuojelun ammattilaiset JHL ry 880 och Helsingin lastensuojelijat JHL ry.

Handbok på finska för proffs inom barnskydd

JHL har gett ut en handbok på finska som stöd för yrkesproffsen inom barnskydd.

JHL lyfter fram branschens problem

Fackförbundet JHL påverkar i många av socialbranschens kommittéer och förhandlingsorgan.  JHL påtalar aktuella teman och missförhållanden inom barnskyddet och inbjuder beslutsfattarna till diskussion.

För närvarande är det personalens otillräcklighet och säkerheten i arbeten som väcker oro. Verksamheten inom barnskyddsenheter som erbjuder krävande anstaltsvård borde utvecklas brådskande.

JHL:s mål inom barnskyddet

• Tryggande av tillräckliga personalresurser
• Barnskyddsklienternas rätt till högklassig service
• Stärkande av barnskyddsproffsens kunnande
• Stärkande av öppenvårdens tjänster
• Regionala planer för ordnande och utveckling av barnskyddet
• Hälsovårdens behov får inte gå före barn- och familjetjänsternas behov i vårdreformen.

JHL har gett ut den finskspråkiga broschyren Osaajana lastensuojelutyössä. Läs den här!

Yrkeslänkar för proffs inom barnskyddet

• Barnskyddslagen (Finlex)
• Lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt
• Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården
• Handbok för barnskyddet (THL)
• Centralförbundet för barnskydd
• Rädda Barnen
• Pesäpuu rf

Hälsovårdsbranschen

Yrkesbeteckningar är bland annat hjälpskötare, grundskötare, tandskötare, massör, fotvårdare, konditionsskötare, närvårdare, sjukskötare, specialsjukskötare, biträdande avdelningsskötare och avdelningsskötare.

Inom hälsovårdsbranschen jobbar man inom välfärdsområdena, kommunerna, samkommunerna, staten och den privata sektorn. Arbetsplatserna kan vara hälsocentralerna, sjukhus, polikliniker och läkarcentraler.

Utbildning inom hälsovårdsbranschen

Examina inom branschen är bland annat grundexamen inom social- och hälsovården, närvårdare, kompetensområdet för sjukvård och omsorg, sjukskötare (YH), förstavårdare (YH), fysioterapeut (YH).

• Undervisnings- och kulturministeriet, yrkesutbildning
• Utbildningsstyrelsen, yrkesutbildning
• Utbildningsstyrelsen, eGrunder

Mentalvårdsbranschen

JHL:s proffs inom mentalvårdsbranschen jobbar inom välfärdsområdena, kommunerna, samkommunerna, staten och privata rehabiliteringsenheter samt hemma hos rehabiliteringsklienten inom mentalvård.

Yrkesbeteckningar i branschen är till exempel psykiatrisk sjukskötare, närvårdare, mentalvårdare, vårdare, mentalvårdshandledare, psykiatrisk sjukskötare.

Målet för mentalvårdsarbetet är att stärka faktorer som skyddar mentalhälsan och avlägsna och minska faktorer som äventyrar den. Mentalvårdsarbete utförs i form av handledning, rådgivning, psykosocialt stöd till individen och familjen, samordning av det psykosociala stödet till individen och samhället i akuta, chockerande kriser och andra socialtjänster som stöder individens mentalhälsa.

JHL är aktivt med i verksamheten som ordnas av MIELI Psykisk Hälsa Finland rf.

Yrkesutbildningen i mentalvård

Yrkeshögskoleexamen sjukskötare YH
Grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen, närvårdare, kompetensområdet för mentalhälsoarbete och missbrukarvård
Yrkesexamen i mentalhälsoarbete och missbrukarvård
Specialyrkesexamen i mentalhälsoarbete och missbrukarvård

• Undervisnings- och kulturministeriet, yrkesutbildning
• Utbildningsstyrelsen, yrkesutbildning

Rusmedelsarbete

Rusmedelsarbetet har långa traditioner i Finland. Lagstiftningen om förebyggande rusmedelsarbete trädde i kraft år 2015.

Yrkesutbildningen inom rusmedelsarbetet har på andra stadiet en tyngdpunkt på mentalvårds- och rusmedelsarbete. Anställda inom rusmedelsarbete arbetar vid välfärdsområdena, kommunerna eller i serviceenheter inom tredje sektorn. Yrkesbeteckningar inom rusmedelsarbetet är övervakare, missbruksarbetare, närarbetare inom missbrukarvården.

JHL har utarbetat en finskspråkig broschyr för yrkesbranschen: Osaaja päihdetyössä.

Utbildning i branschen

• Sjukskötare (YH)
• Socionom (YH)
• Grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen, närvårdare (kompetensområdet för mentalhälsoarbete och missbrukarvård)
• Yrkesexamen i mentalhälsoarbete och missbrukarvård
• Specialyrkesexamen i mentalhälsoarbete och missbrukarvård

Yrkeslänkar

Alkoholproblem, God medicinsk praxis

Mentalhälsopoolen

Mentalvårdslagen

Lagen om organisering av det förebyggande rusmedelsarbetet

Social- och hälsovårdsministeriets tjänster inom arbetet med missbruk och beroende

Många JHL-proffs jobbar inom äldreomsorgen. De vet vilken stor roll god vård spelar i de äldres vardag.

Äldreomsorgen lyckas när arbetet kan utföras i en trygg omgivning och uppgifterna motsvarar kunnandet. JHL tar hand om anställningsvillkoren för branschens proffs. Som medlem i JHL får du trygghet, stöd och råd i olika situationer i arbetslivet.

Arbetsplatser finns inom äldrevården och -omsorgen med heldygnsservice, men också inom hemvård och service som stöder hemmaboende. Proffsen inom äldreomsorgen jobbar också inom rehabiliteringstjänster för äldre, på dagscenter och inom rådgivning.

Yrkesbeteckningar kan vara till exempel:

• hemvårdare
• hemhjälpare
• närvårdare
• hjälpskötare
• primärskötare
• aktivitetshandledare
• sjukskötare
• geronom
• socionom

Yrkesutbildningen i äldreomsorg

• Yrkeshögskoleexamen geronom (YH)
• Yrkeshögskoleexamen sjukskötare (YH)
• Grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen, närvårdare
• Specialyrkesexamen i äldreomsorg
• Undervisnings- och kulturministeriet, yrkesutbildning
• Utbildningsstyrelsen, yrkesutbildning

Broschyr och trumfkort

JHL har gett ut den svenskspråkiga broschyren Proffs i arbetet med äldre samt de tvåspråkiga JHL:s trumfkort inom äldreomsorgen som påminner oss om vad som är viktigt inom äldreomsorgen.

Ladda ner trumfkorten inom äldreomsorgen

Personaldimensionering inom äldreomsorgen

Det finns bestämmelser i lagstiftningen om personaldimensioneringen i intensifierat serviceboende för äldre och i långvarig anstaltsvård.

I personaldimensioneringen beaktas personalen som utför omedelbart klientarbete. Indirekt klientarbete, dvs. stödtjänster, räknas inte in i dimensioneringen.

De som deltar i omedelbart klientarbete är:

1. sjukskötare och hälsovårdare
2. närvårdare och primärskötare
3. geronomer
4. hemvårdare
5. handledare och pedagoger inom det sociala området
6. personer som avlagt examen som socionom (YH)
7. personer som avlagt lämplig yrkes- eller specialyrkesexamen
8. personer som avlagt lämplig examen på institutnivå
9. fysio- och ergoterapeuter
10. rehabiliteringshandledare
11. hemhjälpare, vårdbiträde och vårdassistent
12. aktivitetshandledare och andra arbetstagare som ansvarar för upprätthållande av klientens sociala funktionsförmåga
13. verksamhetsenheternas chefer och ansvarspersoner.

I det omedelbara klientarbetet deltar också enhetens studerande i arbetsavtalsförhållande oberoende av utbildningsform, om de genom sina studier har inhämtat tillräckligt kunnande i förhållande till examensgrunderna, det kunnande som förutsätts i lagstiftningen om yrkespersoner samt arbetsplatsens behov av kunnande.

Arbetsgivaren ska se till att det i verksamhetsenheten finns en tillräcklig mängd yrkespersoner inom social- och hälsovård vid varje skift i förhållande till klienternas behov och antal.

Vad är omedelbart klientarbete?

Omedelbart klientarbete är att besvara klientens basbehov av stöd i det vardagliga livet:

• vård och omsorg
• uppgifter i anknytning till rehabilitering
• uppgifter som direkt möjliggörs därav
• uppgifter som främjar och upprätthåller funktionsförmågan och rehabiliteringen (hjälp vid dagliga funktioner, såsom måltider, tvätt, påklädning, röra på sig och toalettbesök)
• dagliga anteckningar, bedömning av servicebehov, upprättande och uppdatering av vård- och serviceplan.

Omedelbart klientarbete täcker på ett omfattande sätt stödet för klientens välbefinnande:

• ombesörjande av trivseln i klientens boendemiljö
• stöd för motion, utevistelse och sociala relationer
• upprätthållande av den sociala funktionsförmågan och välbefinnandet, inklusive samarbete med de närstående, anhöriga och intressebevakaren.

Till det omedelbara klientarbetet hör också bland annat:

• servering av mat
• uppvärmning av enstaka måltider för enstaka klienters behov
• städning som görs i en överraskande situation
• övrig omsorg om trivseln i klientens livsmiljö
• aktiviteter utanför enheten.

Vad är indirekt klientarbete?

• uppdatering av enhetens klientrum och gemensamma utrymmen, vecko- och månadsstädning
• byk och fastighetsskötsel
• framställning och storskalig uppvärmning av mat, till exempel när man under kvällsskiftet ansvarar för uppvärmning av mat för alla klienter på enheten. Då är det huvudsakligen stödpersonalen som ansvarar för uppgiften eller om den nämnda uppgiften enligt reglerna hör till vårdpersonalens arbete, skulle den omnämnas i uppgiftsbeskrivningen och inte beaktas i personaldimensioneringen.
• enhetschefens och ansvarspersonen chefs- och administrativa arbete

För stödtjänster som beror på enheternas olika klientstruktur, utrymmen och andra omständigheter har inget dimensioneringskrav skrivits in i lagen.

Definitioner av omedelbart och indirekt klientarbete: Lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre och lagen om ändring av lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre 

Lagen fastställer övergångstiderna

1.10.2020 ska dimensioneringen vara minst 0,5 arbetstagare per klient.

1.1.2021 ska dimensioneringen vara minst 0,55 arbetstagare per klient.

1.1.2022 ska dimensioneringen vara minst 0,6 arbetstagare per klient.

RAI-bedömningssystemet

RAI-systemet består av många olika redskap för bedömning av klientens servicebehov. I systemet ingår redskap för olika ändamål som planerats för olika målgrupper. Systemet är avsett för bedömning av klienter inom äldreomsorgen eller med funktionsnedsättningar och för upprättande av planer för vård, rehabilitering och service. Den som får vård inom ramen för systemet får själv delta i upprättandet av planen.

Institutet för hälsa och välfärd THL ska se till att kommunerna kostnadsfritt kan använda sig av RAI-bedömningssystemet och har tillgång till utbildning i användning av redskapen från och med år 2023.

Förkortningen RAI kommer från engelskans Resident Assessment Instrument. Läs mer om RAI-systemet på THL:s webbplats.

Till instrumentvårdens uppgifter hör rengöring, desinficering, torkning, kontroll, inpackning och sterilisering av instrument som används inom hälso- och sjukvården. Arbetsplatserna finns i sjukhusens och hälsocentralernas instrumentvård, laboratorier eller inom tandvården.

Instrumentvårdarens arbete förutsätter noggrannhet och småpetighet, organisationsförmåga och förmåga att bemästra teknisk apparatur. Man måste klara av att jobba snabbt, i takt med sjukhusets rytm.

Man kan under inga omständigheter pruta på hygienkraven eller noggrannheten. Bristfälligt steriliserade instrument eller felaktigt hopmonterade redskap kan få allvarliga konsekvenser.

Instrumentvårdens arbetsplatser är bland annat instrumentvårdscentraler och laboratorier, hälsocentraler och polikliniker, sjukhusens intensivvårds-, dialys-, förlossnings-, operations- och anestesiavdelningar och tandkliniker.

En egen yrkeshandbok

JHL har gett ut en heltäckande handbok på finska som behandlar instrumentvårdens arbete. I handboken ingår avsnitt om till exempel utbildningen, anställningsvillkor, lönen, arbetarskydd och arbetshälsa. Läs här!

Ladda ner den finskspråkiga handboken här

Utbildning

Yrkesutbildningen inom instrumentvård är en examen på andra stadiet, grundexamen i instrumentvård.

Yrkesinriktade länkar

Utbildningsstyrelsen, yrkesutbildning

Utbildningsstyrelsen, examina

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira

Institutet för hälsa och välfärd THL

Säker läkemedelsbehandling: Handbok för upprättande av plan för läkemedelsbehandling

Lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (Finlex webbplats)

Lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården (Finlex webbplats)