Delta

I JHL hör varje medlem till en förening. Föreningarna är alla en del av JHL, och det finns ungefär 450 av dem runtom i Finland.

Föreningarnas uppgift är att förbättra sina medlemmars arbetsförhållanden och främja deras samhälleliga rättigheter. Utöver intressebevakningen ordnar föreningarna också fritidsverksamhet och kurser för sina medlemmar.

De föreningsaktiva håller föreningarna igång, bland annat genom att ordna möten, kurser och evenemang. De deltar också aktivt i att till exempel organisera strejker. Det finns flera roller att fylla i föreningarna, till exempel ordförande, vice ordförande, sekreterare, kassör, informatör, ungdomsansvarig, läroinrättningsagent och evenemangsarrangör.

Hur blir jag föreningsaktiv?

Det är lätt att gå med i din egen förenings verksamhet: Du kan ta kontakt med föreningen eller gå direkt till ett av föreningens möten. Berätta att du skulle vilja delta mer aktivt. Det finns saker att göra för var och en enligt egna intressen och kunskaper. Om du inte vet vilken förening du hör till hittar du informationen i mittJHL.

Som namnet antyder är medlemsrekryterarens uppgift att rekrytera nya medlemmar till JHL. Vi belönar lyckade rekryteringar med högklassiga bonuspris.

Hur blir jag medlemsrekryterare?

Om du är medlem i JHL kan du bli medlemsrekryterare när som helst och var som helst, du behöver inte meddela oss separat. Du kan rekommendera medlemskap till studiekamrater, arbetskamrater, släktingar, grannar eller andra bekanta.

Hur rekommenderar jag medlemskap?

Att rekommendera JHL-medlemskap är enkelt. Gå till vår rekommendationssida och skicka ett meddelande via Whatsapp eller Messenger, per textmeddelande eller per e-post. Du kan använda vår färdiga modelltext eller skriva ett eget meddelande.

För att vi ska kunna belöna dig ska den nya medlemmen fylla i ditt medlemsnummer på sin anslutningsblankett. Du hittar ditt medlemsnummer på ditt medlemskort, eller genom att logga in i mittJHL och kolla punkten medlemsinformation > personinformation.

Om du använder modellmeddelandet på rekommendationssidan fogas ditt medlemsnummer automatiskt till meddelandet. Om du skriver ett eget meddelande, kom ihåg att be den nya medlemmen skriva ditt medlemsnummer på anslutningsblanketten.

Bonuspris för medlemsrekrytering

När du rekryterar någon till JHL och hen skriver ditt medlemsnummer på sin anslutningsblankett, börjar du samla in bonuspoäng. Med poängen kan du lösa in bonuspris ur ett stort utbud av högklassiga produkter.

När du rekryterar en ny medlem som betalar medlemsavgift får du 30 poäng, och för varje ny studerandemedlem du rekryterar får du 12 poäng. För betalande medlemmar antecknas poängen i dina uppgifter när den nya medlemmen för första gången har betalat sin medlemsavgift. För studerandemedlemmars del antecknas poängen genast.

Hurdana är priserna och hur många poäng behöver jag för att få dem?

Klicka och läs mer om priserna på den här sidan! Du kan logga in med följande användarnamn och lösenord:

användarnamn: JHLtesti
lösenord: JHLbonukset

I JHL-bonuspris ser du ditt poängantal och kan lösa in dina priser. Poängen i JHL-bonuspris uppdateras en gång i månaden.

Om du får problem med poängen, ta kontakt per e-post på adressen kannustimet@jhl.fi.

Du kan köpa mer poäng härifrån. Poängen kan endast användas till JHL-bonuspriser.

Du hittar systemets regler på sidan JHL-bonuspris under regler.

Förtroendemannen representerar JHL-anslutna arbetstagare på arbetsplatsen. Arbetstagarna kontaktar förtroendemannen om någonting i anställningsförhållandet är oklart och tynger dem. Förtroendemannen hjälper i problemsituationer och kontaktar vid behov förbundet om ärendet behöver utredas närmare.

Vad gör en förtroendeman?

Förtroendemannen…

• övervakar att avtal och lagar följs på arbetsplatsen
• hjälper med frågor som gäller anställningsförhållandet
• förhandlar med arbetsgivaren
• samarbetar med andra personalrepresentanter
• är JHL:s representant och kontaktperson på arbetsplatsen.

Skulle jag kunna vara förtroendeman?

Om du känner igen dig i följande punkter skulle du bli en utmärkt förtroendeman!

• Du är väl bekant med vardagen på din arbetsplats.
• Du vill lyssna på vad dina arbetskamrater har att säga.
• Du vill representera och stöda arbetstagarna.
• Du vill ge dina arbetskamrater råd och hjälp i frågor som gäller anställningsförhållanden.
• Du vill utveckla din arbetsplats.
• Du vill förmedla information mellan arbetstagarna och arbetsgivaren.

JHL stöder dig i din uppgift som förtroendeman. Du behöver inte kunna någonting på förhand, vi utbildar dig. Vid behov får du också råd från JHL:s regionkontor, förbundskontoret och våra jurister. Du kan även nätverka med andra förtroendemän.

Hur blir jag förtroendeman?

Kortfattat: Kontakta din förening eller ditt närmaste regionkontor om du är intresserad av uppgiften! De berättar mer.

En längre förklaring om hur förtroendemän väljs: Arbetstagarna väljer sin förtroendeman antingen på föreningens höstmöte eller på ett valmöte. Förtroendemannen väljs för minst två år och högst fyra år.

Valet förrättas av föreningsstyrelsen eller föreningarnas styrelser tillsammans, om personalen på arbetsplatsen hör till flera olika föreningar.

Om det finns fler än en kandidat, utnämns en valkommitté för att förrätta valet. Före man ordnar valet ska man komma överens med arbetsgivaren om antalet förtroendemän och de arbetstagargrupper (verksamhetsfält) som förtroendemannen företräder.

Den arbetarskyddsfullmäktiga representerar alla arbetsplatsens arbetstagare i frågor som gäller arbetarskydd, det vill säga arbetssäkerhet och arbetshälsa.

Vad gör en arbetarskyddsfullmäktig?

En arbetarskyddsfullmäktig…

• representerar arbetstagarna i arbetarskyddsfrågor, utreder arbetstagarnas initiativ och problemsituationer samt är närvarande vid arbetarskyddsinspektioner
• samarbetar med arbetsgivaren, arbetarskyddschefen, företagshälsovården och andra aktörer inom arbetarskyddet
• sätter sig in i förhållandena på arbetsplatsen och arbetskollektivets situation genom att besöka arbetsplatserna samt med hjälp av statistik och rapporter
• fördjupar sig i arbetarskyddsbestämmelserna
• gör arbetstagarna uppmärksamma på trygga arbetsrutiner
• medverkar i ärenden och förändringar som har omedelbar inverkan på arbetstagarnas säkerhet och hälsa
• deltar i planeringen och genomförandet av riskbedömningar
• deltar i att utarbeta gemensamma principer och spelregler för arbetsplatsen
• deltar i utvecklingen av arbetsplatsen i frågor som berör arbetarskyddet
• följer upp att överenskomna åtgärder genomförs
• lyfter fram arbetarskyddsfrågor genom att ta initiativ, vara aktiv och agera med framförhållning
• avbryter farligt arbete
• samarbetar med andra personalrepresentanter och arbetarskyddsaktörer.

En vice arbetarskyddsfullmäktig sköter den arbetarskyddsfullmäktigas uppgifter om den ordinarie fullmäktiga är förhindrad.  Den arbetarskyddsfullmäktiga ska meddela arbetsgivaren om sitt förhinder och om att uppgiften har överflyttats på den vice fullmäktiga.

Hur blir jag arbetarskyddsfullmäktig?

Det måste väljas en arbetarskyddsfullmäktig (och två vice arbetarskyddsfullmäktiga) på arbetsplatser där det finns minst 10 arbetstagare, men det är tillåtet att välja en arbetarskyddsfullmäktig också på mindre arbetsplatser än så. Valet förrättas på arbetsplatsen och organiseras av arbetarskyddschefen.

Varje arbetstagare har rätt att ställa upp som kandidat och delta i valet av arbetarskyddsfullmäktig. Den arbetarskyddsfullmäktigas mandatperiod varierar från två till fyra år beroende på avtalsområdet.

Inom kommunsektorn, i församlingarna och på många arbetsplatser inom den privata sektorn sektorn ordnas arbetarskyddsvalet i regel i oktober–december.

Som arbetarskyddsfullmäktig får du kontinuerlig arbetarskyddsutbildning från JHL. Du har också möjligheten att aktivt delta i arbetarskyddssamarbetet med olika instanser.

Övrig information om arbetet som arbetarskyddsfullmäktig

Arbetarskyddsfullmäktiga har rätt till information och utbildning

Den arbetarskyddsfullmäktiga har rätt att få den information som behövs för att sköta samarbetsuppgiften av arbetsgivaren. I rätten till information ingår tillgång till

• sådana dokument och förteckningar som arbetsgivaren enligt arbetarskyddsbestämmelserna måste upprätta eller har i sin besittning.
• avtalet om ordnande av företagshälsovård eller en beskrivning av den företagshälsovård arbetsgivaren ordnar samt företagshälsovårdens verksamhetsplan
• kopior av dessa dokument i den utsträckning som uppgiften förutsätter.

Arbetsgivaren ska sörja för att den arbetarskyddsfullmäktiga och den vice fullmäktiga får möjlighet att utbilda sig i arbetarskyddsfrågor. Arbetsgivaren och den arbetarskyddsfullmäktiga samt den vice fullmäktiga ska behandla behovet och organiseringen av utbildningen senast två månader efter valet.

Utbildningen ska ske på arbetstid om inte annat överenskommits, till exempel i arbetsavtalet. Utbildningen får inte medföra kostnader eller inkomstbortfall för vare sig den fullmäktiga eller den vice fullmäktiga.

Arbetarskyddsfullmäktigas tidsanvändning

Arbetsgivaren ska befria den arbetarskyddsfullmäktiga från dennas ordinarie arbetsuppgifter för en skälig tid som behövs för skötseln av arbetarskyddsfullmäktigens uppgifter. Endast ett giltigt skäl kan tillfälligt förhindra befrielsen från uppgifterna.

Arbetsgivaren ska se till att den arbetarskyddsfullmäktiga verkligen har möjlighet att sköta fullmäktigeuppgifterna. I tillsynslagen finns en detaljerad förteckning över vilka omständigheter som ska tas i beaktande när den tid som behövs för skötseln av den fullmäktigas uppgifter fastställs.

På en arbetsplats där minst tio arbetstagare arbetar ska den arbetarskyddsfullmäktiga befrias från skötseln av arbetsuppgifter för minst fyra timmar under respektive period av fyra varandra påföljande kalenderveckor. Detta minimikrav gäller en arbetarskyddsfullmäktig som företräder den grupp arbetstagare i vilkas arbete olägenheterna eller riskerna är största.

Ersättning för inkomstbortfall

Arbetsgivaren ska ersätta den arbetarskyddsfullmäktiga för det inkomstbortfall som skötseln av arbetarskyddsuppgifter under arbetstiden förorsakar och betala ersättning för de nödvändiga arbetarskyddsuppgifter som utförts utom arbetstiden.

Arbetsgivaren ska ge den arbetarskyddsfullmäktigen tillgång till de lokaler som är nödvändiga för skötseln av uppgifterna. Den arbetarskyddsfullmäktiga får använda de kontorstillbehör och telekommunikationsmedel som finns på arbetsplatsen för att sköta sina uppgifter.

Mer om samma tema:

Arbetarskyddsfullmäktig och val av fullmäktig – Arbetarskyddscentralen
Arbetarskyddskommissionen – Arbetarskyddscentralen
Arbetarskyddsombud – Arbetarskyddscentralen
Arbetarskyddschef – Arbetarskyddscentralen
Personregistret för arbetarskyddet – Arbetarskyddscentralen

Representantskapet är JHL:s högsta beslutande organ. Hos oss bestämmer medlemmarna hur fackförbundets verksamhet ska se ut.

Representantskapet består av 120 vanliga medlemmar som väljs i vårt representantskapsval. Varje JHL-medlem får rösta i valet. Representantskapet väljs alltid för fem år i taget. Det nuvarande representantskapet valdes i början av år 2022 och inledde sin verksamhet på sitt konstituerande möte i juni.

Vad gör representantskapet?

Representantskapet sammanträder två gånger per år för sitt vår- och höstmöte, där de beslutar om saker som är viktiga för förbundet: till exempel verksamhetsstrategin, budgeten och bokslutet. Vid behov samlas representantskapet för extra möten för att behandla de största kollektivavtalens (kommunsektorns, statens, kyrkans och den privata socialservicebranschens) förhandlingsresultat.

Representantskapets uppgifter fastställs i förbundets stadgar. Till uppgifterna hör att representantskapet

Väljer

• representantskapets ordförande och två vice ordförande
• förbundets ordförande och två branschchefer
• förbundsstyrelsens medlemmar och deras personliga suppleanter
• en revisionssammanslutning till revisor.

Beslutar om

• förbundets verksamhetsstrategi och långsiktiga planer
• representantskapsledamöternas och styrelsemedlemmarnas arvoden
• ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen
• medlemsavgiftens storlek
• summan som återbetalas av medlemsavgiften till föreningarna
• verksamhetsplanen
• budgeten
• godkännande av riksomfattande arbets- och tjänstekollektivavtal och väsentliga ändringar i dem
• övriga frågor som styrelsen framställer.

Övervakar

• förbundets verksamhet och skötseln av dess finanser.

Godkänner

• valordningen för val av representantskap.

Prövar och avgör

• eventuella besvär i frågor som hänför sig till förbundets stadgar.

Behandlar

• förbundets verksamhetsberättelse
• bokslutet
• motioner som medlemsföreningarna och samorganisationerna framställer.

Hur blir jag representantskapsledamot?

Representantskapet väljs för fem år i taget. Alla JHL-medlemmar kan kandidera i valet.

Det nuvarande representantskapets mandatperiod är 2022–2027. När representantskapsperioden lider mot sitt slut berättar vi om valet och om att kandidera i våra kommunikationskanaler.

JHL:s styrelse verkställer representantskapets beslut, leder förbundets förvaltning och verksamhet samt bereder frågor för representantskapet. Styrelsen godkänner också en del av arbets- och tjänstekollektivavtalen, fastställer våra målsättningar i kollektivavtalsförhandlingarna och sköter förbundets egendom och förmögenhet. Styrelsen sammanträder cirka en gång i månaden.

Vi har verksamhet i åtta regioner i Finland och ett regionkontor i var och en av dem. Varje region har sin egen regiongrupp.

Regiongruppen sammanställer förändringsprojekt gällande intressebevakning, organisationsverksamhet och samhällspåverkan i regionen, bedömer dem och utvecklar verksamhetsmodeller som föreningarna kan använda för dem. Gruppen bedömer även åtgärdernas effektivitet.

Regiongruppens verksamhet är planmässig och organiseras av regionkontoret. Verksamheten genomförs tillsammans med regionens aktiva och regionkontoret.

Hur kommer jag med i regiongruppen?

Hur regiongruppens medlemmar väljs varierar enligt region. Kontakta regionchefen i din region. Hen kan ge dig mer information om regiongruppens verksamhet och hur medlemmarna väljs. 

Är du intresserad av att utveckla frågor inom din egen yrkesbransch tillsammans med andra medlemmar av samma yrkesgrupp? Vill du diskutera frågor som gäller din yrkesbransch och få kollegialt stöd av andra proffs inom branschen?

Våra riksomfattande yrkesforum utvecklar och främjar arbetslivet. Forumen är en plats att diskutera specialfrågor gällande branscherna, skapa samhörighet och utveckla våra yrkeskunskaper. De regionala nätverken intensifierar det professionella samarbetet på lokal nivå.

Kom med och påverka förbundet och arbetslivet! Alla JHL-medlemmar är välkomna till yrkesforumen. Du hittar det rätta forumet på din egen yrkesbransch sida.

Läroinrättningsagenter besöker läroinrättningar. De deltar i skolors evenemang, upprätthåller JHL:s presentationspunkter och berättar om arbetslivet och fackförbundet. Läroinrättningsagenten är ofta de studerandes första kontakt med fackförbundet, så uppgiften är mycket viktig.

Vi utbildar våra agenter regelbundet. Agenterna möts också årligen på agentakademidagarna, där de kan utbyta erfarenheter och få nya tips och idéer. Information om evenemangen finns i kurs- och evenemangskalendern.

JHL betalar läroinrättningsagenterna timarvode för att föreläsa eller informera i entréhallen. Föreläsningsarvodet är 30 €/timme och informeringsarvodet 15 €/timme. Kostnaderna för att resa till läroinrättningen betalas i regel enligt taxan för förmånligaste kollektiva färdmedel. Eventuellt inkomstbortfall ersätts från fall till fall utgående från ett intyg om lönebortfall från arbetsgivaren.

Hur blir jag läroinrättningsagent?

Fint att du är intresserad! Kontakta organisationsexpert Anni Järvinen: anni.jarvinen@jhl.fi / 050 5129 882

JHL:s ungdomsforum (NuFo) är de ungas påverkanskanal i fackförbundet. Ungdomsforumet består av våra under 35 år gamla medlemmar som representerar olika yrkesbranscher, utbildningsställen, kön och orter. Mer information om NuFo och om att söka till forumet hittar du här.

JHL har sex regionala invandrarnätverk, som har till uppgift att förbättra våra invandrarmedlemmars tillgång till information om arbetslivet och arbetstagarnas rättigheter. Inom nätverken diskuterar man också fackförbundet och aktuella arbetslivsfrågor. Utan att glömma att ha roligt! Alla JHL-medlemmar med invandrarbakgrund är välkomna till invandrarnätverken. Mer information om nätverken hittar du här.

Vi vill främja solidaritet i Finland och runtom i världen. All vår verksamhet ska vara ansvarsfull, miljömedveten och socialt hållbar. Som JHL-medlem har du möjlighet att delta i förbundets, dess samarbetspartners eller din egen förenings solidaritetsarbete.

Vad gör en solidaritetsambassadör?

Som solidaritetsambassadör på din arbetsplats kan du föra kampanj, informera om och påverka för att främja arbetsvillkoren i u-länder. Du kan fritt bestämma hur mycket du engagerar dig i verksamheten. Vi förmedlar information om aktuella ämnen till ambassadörerna, och ordnar tidvis olika evenemang och kurser.

Våra viktiga samarbetspartner är Finlands fackförbunds solidaritetscentral SASK, Rättvis handel rf och Finnwatch. Andra samarbetspartner är bland annat Nenäpäivä-stiftelsen och de finländska utvecklingsorganisationernas takorganisation Fingo.

Våra solidaritetsambassadörer har också en egen Facebook-grupp.

Hur blir jag solidaritetsambassadör?

Du kan anmäla dig som solidaritetsambassadör genom att skicka e-post till adressen solidaarisuus@jhl.fi. Inkludera dina kontaktuppgifter, dina språkkunskaper, din förening och din arbetsplats. Om du studerar, berätta vad och var. Så kommer du igång!