På kvinnodagen kräver vi jämställdhet och respekterar strejker
Visste du att kvinnodagen firas till ära av en strejk? Vi har fortfarande inte nått jämställdhet i arbetslivet, och kvinnodagen uppmuntrar oss att föra liv för att de kvinnodominerade låglönebranscherna ska få bättre anställningsvillkor.
Internationella kvinnodagen firas traditionellt med blommor, choklad och små presenter den 8 mars. För de flesta av oss hör det till att uppvakta kvinnor en dag om året, utan att vi funderar på det desto djupare. Internationella kvinnodagens bakgrund och syfte är emellertid att vara en stark förändrande kraft. Det är viktigt att komma ihåg även idag.
Kvinnodagen började med en strejk
Den första kvinnodagen firades i USA år 1909. Dagen ordnades för att hedra strejken bland textilarbetare året innan. Redan då visste man att förbättringar i kvinnors ställning och i arbetslivet inte sker av sig själv, utan vi måste kräva dem. Vi har använt strejker och demonstrationer bland annat för att kräva att kvinnor ska ha rösträtt, rätt att arbeta, rätt till yrkesutbildning och rätt att inte diskrimineras i arbetslivet.
Att försvara och främja sina rättigheter är inte lätt – det var inte lätt då, och det är inte lätt nu. Politiska strejker och demonstrationer är grundläggande rättigheter som fastställs i lagen. Om vi inte hade haft dem, skulle kvinnors historia och vardag se väldigt annorlunda ut.
Att gediget förhandla och avtala är inte betydelselöst. När vi ser bakåt kan vi konstatera att Finland har tagit sig långt trots många hinder på vägen. Men det finns ännu mycket att göra för jämställdhet och likabehandling.
Strejker och demonstrationer är aldrig målsättningen, men utan dem når våra röster inte alltid beslutsfattarna. Numera leder åsiktsyttranden inte längre till fängelsestraff, även om Finlands regering planerar att bestraffa strejkande arbetstagare med personliga strejkböter.
Fackförbundet JHL arbetar för jämställdhet
Det är fortfarande viktigt att vara aktiv och arbeta för jämställdhet med gemensamma krafter. Kvinnors och mäns yrken fortsätter att segregeras, eftersom de kvinnodominerade branschernas låga löner inte lockar pojkar och män att söka sig till dem.
När man ser på lönerna verkar det som att arbete med maskiner fortfarande värderas högre än exempelvis barnafostran och omsorg. Inte ens arbets- och skyddskläder fördelas jämnt mellan mans- och kvinnodominerade branscher, även om arbetsgivaren och väderförhållandena är precis desamma för olika uppgifter.
Att bli av med löneklyftan blir omöjligt om regeringens exportbetonade lönemodell blir verklighet. I praktiken betyder modellen att andra branscher inte kan få högre löneförhöjningar än exportindustrin. De kvinnodominerade branscherna som just nu befinner sig i en lönegrop skulle alltså inte heller i framtiden ha någon möjlighet att komma ikapp mer högavlönade branscher.
Regeringen vill även bromsa kvinnors avancemang i arbetslivet genom att avskaffa möjligheten till omskolning med vuxenutbildningsstöd och möjligheten att vara alterneringsledig för att ta hand om sina föräldrar. Utöver det drabbas ensamstående föräldrars socialskydd av kortsiktiga nedskärningar. Nedskärningarna påverkar direkt barns möjligheter till en trygg barndom, en av barnens grundläggande rättigheter.
Vi är inte endast vår egen lyckas smedar, utan behöver alla den trygghet som samhället kan erbjuda. Att ta hand om människor med en svag ställning är viktigt. Fackförbunden arbetar för att var och en ska ha en möjlighet att nå ett så gott liv som möjligt. JHL utbildar, uppmuntrar och står bakom sina medlemmar.
I svåra tider tar vi hand om varandra med gemensamma krafter i kvinnodagens anda. Nu har vi vägande skäl att handla.
Regeringens arbetstagarfientliga politik har väckt rastlöshet bland proffs, och JHL har fått rekordmånga nya medlemmar under början av året. Kom med och arbeta för jämställdhet i arbetslivet du också.
STREJKER 2024 – VÄGANDE SKÄL
Finlands regerings nedskärningar drabbar arbetstagare och dem med låga inkomster. Regeringen tänker göra arbetslivet eländigare och brutalt försämra socialskyddet. Även strejkrätten står på nedskärningslistan.
Strejkerna våren 2024 är politiska strejker i protest mot regeringens arbetslivsförsämringar.