Försörjningsberedskapen och krisberedskapen är inte politiska spelpjäser
Regeringen vill ha ökad konkurrens för kosthållstjänster inom den offentliga sektorn. Tjänsterna ska även fungera i kristider, påpekar specialsakkunnig Johanna Värmälä.
Ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänster övergick till välfärdsområdena i början av 2023. Att välfärdsområdena tog över detta ansvar från kommunerna var en stor omställning, i synnerhet för arbetstagarna.
I kommunerna och inom de välfärdsområden som hade inrättats före 2023 gjordes förberedelser för att inleda välfärdsområdenas verksamhet. Inom många områden förbereddes olika stödtjänster med hjälp av de befintliga in house-bolagen, och välfärdsområdena gavs möjlighet att bli delägare i dem. Genom delägarskapet såg välfärdsområdena till att de kunde anskaffa bland annat kosthållstjänster utan att behöva konkurrensutsätta dem.
Det dagliga arbetet var säkerligen stabilare i de offentligt ägda aktiebolag som hade levererat professionella stödtjänster till ägarna redan före början av 2023. Arbetets kontinuitet säkrades när välfärdsområdet blev delägare i bolaget.
Nu verkar det tyvärr som att vissa politiker vill göra sig av med grunden för samarbetet mellan den offentliga sektorns aktörer. Det framgår i regeringsprogrammets skrivningar.
Kosthållstjänster är kritiska tjänster
Kosthållsbranschens proffs arbetar både inom välfärdsområdena och i de kommuner som ansvarar för sina egna kosthållstjänster. Kosthållstjänsterna måste fungera inte bara under normala förhållanden utan också när det är kris.
Genom försörjningsberedskap tryggas tjänsterna så att vardagen kan flyta på så ostört som möjligt även i svåra situationer. Kommunernas kosthållstjänster är en verksamhet som regleras och planeras för att främja kommuninvånarnas hälsa.
Den offentliga sektorn ansvarar för att kosthållstjänsterna fungerar och är skyldig att sköta deras beredskapsplanering. Planen för kosthållet görs upp av sakkunniga inom kosthållstjänster. Aktörer inom den offentliga sektorn måste samarbeta för att upprätthålla kosthållets försörjningsberedskap. Det behövsplanering och övning på arbetsplatserna för att alla ska veta hur de ska agera under störningar och undantagsförhållanden.
Kommer kosthållstjänsterna och alla som arbetar med dem att bli utlämnade till marknaden?
Regeringen har fastställt i sitt program att konkurrens ska främjas bland annat inom kosthållstjänsterna, konkurrensutsättningar ska användas för att spara pengar och fler av den offentliga sektorns tjänster ska överlåtas åt privata leverantörer. Dessutom förbereder regeringen en reform av upphandlingslagen.
Försvarare av den offentliga sektorn förfasas bland annat av att regeringen avser att kraftigt begränsa in house-enheternas verksamhet. Regeringen vill till och med införa begränsningar inom verksamheter som är kopplade till tjänsteproduktion under krisförhållanden.
Man vill också begränsa antalet enskilda ägare i in house-organisationer till högst tio. Blir förslaget verklighet skulle det leda till omvälvningar för ett stort antal arbetstagare.
Att regeringen säger sig vilja ta hänsyn till försörjningsberedskapen i utformningen av de nya reglerna är ingen vidare tröst. Det finns en oro för att detta görs utan förståelse för hur viktig den offentliga sektorn är. För att öka denna förståelse är det viktigt att framhålla hur exempelvis ett professionellt kök fungerar i den offentliga sektorn. Försörjningsberedskapen har stor betydelse i dess verksamhet. Den offentliga sektorn fungerar även under störningar, vilket är en avsevärd fördel.
Även den privata sektorn bidrar till försörjningsberedskapen. Den kan komplettera den offentliga beredskapsverksamheten, men inte ersätta den. När ett bolags verksamhet lyder under marknadsvillkor finns också en risk att bolaget inte klarar sig i konkurrensutsatta upphandlingar. Konkurrensutsättning är en komplicerad process som inte är över när en tjänsteleverantör har valts. Processen innefattar även att övervaka avtalspartnerns verksamhet för att se till att avtalet uppfylls.
Stödtjänsternas proffs kommer nu att behöva vårt stöd
Skrivningarna i regeringsprogrammet inger alltså en känsla av fasa. Därför är det viktigt att också titta på programmets konsekvensbedömningar för de utlovade åtgärderna.
JHL kartlade beslutsfattarnas åsikter avseende hur kosthålls- och rengöringstjänsterna anordnas och hur väl de fungerar. Baserat på en enkätundersökning som utfördes i slutet av 2022 är man ganska nöjda med dem. Vissa slutsatser kan dras från undersökningen, men detta ska göras med försiktighet eftersom antalet respondenter var mycket litet.
En intressant betraktelse är att ju mer kommunerna ordnar tjänsterna som egen produktion, desto nöjdare är enkätens respondenter med kosthålls- och rengöringstjänsternas funktion och anordningssätt. Ju mer andelen köpta tjänster ökar, desto mindre nöjda med både anordningssättet och tjänsternas funktion blir enkätens respondenter.
Respondenterna anser att den offentliga sektorns egen produktion av kosthålls- och rengöringstjänster är viktig. Enkätens respondenter anser inte att det är viktigt att lägga ut anordnandet av kosthålls- och rengöringstjänsterna till privata företag. De egna kosthålls- och rengöringstjänsterna anses spela en viktig roll i framtidens kommuner, men också samarbetet med välfärdsområdena och en modell med många producenter anses viktig. Tjänsternas kvalitet anses vara den absolut viktigaste faktorn vid anordnandet av kosthålls- och rengöringstjänster.
Ytterligare påverkansarbete kommer att behövas. Vi kommer alla att behöva kämpa för arbetstagarna bland annat i de professionella köken.
