Varför betalar vi skatt?
Med skatter finansieras de högklassiga offentliga tjänster som vi använder genom livet. Skatter och beskattning delar ändå åsikter. Låt oss ägna en stund åt att fundera på temat: vad får vi genom att betala skatter?
Om det är något som delar finländarnas åsikter, så är det skatter. Någon betalar gärna skatt, någon annan tycker att skatterna är på tok för höga. Vad borde man då tycka om dem? Varför betalar vi skatt? Vilken nytta har man av dem? Här är fem perspektiv.
1. Stora skatteinkomster – omfattande offentliga tjänster
En av de viktigaste uppgifterna som beskattningen har är att finansiera de högklassiga offentliga tjänsterna. Bland annat dessa saker finansieras i huvudsak med skatter och avgifter av skattenatur:
- Hälsovård
- Utbildning
- Social trygghet
- Trafik
- Energiförsörjning
- Avfallsförsörjning
- Vattenförsörjning
- Gatubelysning
- Kultur- och fritidstjänster
- Forskning och utveckling av näringslivet
Listan är mycket lång! Den bara fortsätter och fortsätter.
2. Vi använder alla offentliga tjänster, dvs. skattepengar
Varje finländare använder största delen av ovan nämnda tjänster åtminstone i något skede av livet.
Vi tycker att många offentliga tjänster är självklarheter, men i verkligheten har det krävt en långsiktig samhällsutveckling och en stor mängd skatteinkomster att ordna dem. Det finns också fortfarande ett behov av att försvara de offentliga tjänsterna.
Genom att betala höga skatter får finländarna omfattande och högklassiga offentliga tjänster. Hög beskattning kan minska våra möjligheter att konsumera, men å andra sidan får vi offentliga tjänster som förbättrar vår levnadsstandard i utbyte.
3. Vi behöver en mångsidigare diskussion om beskattning
Den offentliga skattediskussionen är ensidig: man lyfter fram en form av beskattning och fastnar i en debatt där man är för eller emot den. Ofta nöjer man sig med att klaga över de incitamentproblem eller vinstbortfall som en sträng beskattning orsakar. Debatten är ofta endast inriktad på den mängd pengar som samlas in från företagen och medborgarna. Det är sällan man pratar om vad vi får med våra skattepengar (se punkt 1).
Därför insisterar JHL på en mångsidigare skattediskussion och mer snack om vad vi får för våra skattepengar: välfärdstjänster och ett heltäckande skyddsnät.
Skattelagstiftningen bör utvecklas långsiktigt i en riktning som stödjer finansieringen av välfärdstjänster.
4. Finlands skattesats garanterar omfattande offentliga tjänster
Den totala skattesatsen betyder den totala mängden skatter och avgifter av skattenatur som betalats i jämförelse med bruttonationalprodukten. I internationell jämförelse har Finland en hög skattesats. Men till exempel i våra grannländer Sverige och Danmark är skattesatsen ännu högre.
Den höga skattesats som Finland och de övriga nordiska länderna har beror på omfattande offentliga tjänster och sociala trygghetssystem. Att upprätthålla dem kräver en stor mängd skatteinkomster.
I länder där olika tjänster i huvudsak erbjuds av privat sektor kan den totala skattesatsen vara lägre. När det gäller hög eller låg beskattning, lönar det sig alltså inte att enbart jämföra procent, utan man måste också granska tillgängligheten av offentliga tjänster.
5. Borde man beskatta skadlig konsumtion?
Med hjälp av beskattningen kan man också styra företagens och konsumenternas beslutsfattande genom att påverka priset på konsumtion. Genom att höja skatter kan man göra skadlig konsumtion och skadligt agerande dyrare, vilket minskar mängden konsumtion. Samma gäller också tvärtom: med hjälp av beskattningen kan man göra en viss sorts konsumtion relativt mer lönsam än annan konsumtion.
Ett bra exempel på beskattning av skadlig konsumtion är höjningen av tobaksskatten: priset på cigaretter ökar, rökningen minskar och folkhälsan blir bättre.
Men det är inte problemfritt att beskatta skadlig konsumtion. Med hjälp av sockerskatt kan man försöka sporra människor att äta hälsosamt. Om sockerskatt leder till att tillverkarna av sockerprodukter ersätter socker med fett, har man hamnat ur askan i elden. Konsumenten kan då övergå från sockerhaltiga produkter till feta eller salta produkter. I ett sådant fall börjar man inte äta mer hälsosamt, även om det var målet.
Att höja beskattningen av skador kan också leda till ökad ojämlikhet om det inte är möjligt att ändra på sitt konsumentbeteende, och den prisökning som skatten orsakar är densamma för alla konsumenter.
Om man till exempel höjer beskattningen av bilismen, ökar kostnaderna för bilåkning till och från jobbet. Det slår hårdast mot de löntagare som är tvungna att företa sina arbetsresor med bil. Att höja skatterna för bilismen har en relativt större inverkan på arbetstagare med låg inkomst, eftersom en ännu större del av deras inkomster går åt till kostnaderna för bilismen.
För att förhindra ojämlikhet måste man överväga något slags kompensationssystem, till exempel skatteavdrag.
Skulle du själv vara beredd att betala mer för produkter eller konsumtion som skadar miljö eller hälsa eller rentav kunna avstå från dem helt? Vilka skador borde man då beskatta?
Även om det kan svida till då man tittar på sitt lönekvitto, lönar det sig ändå att fundera på hur många högklassiga tjänster man har fått med hjälp av skatter. Då man funderar på en individs välbefinnande i en viss levnadssituation, kan tjänster som finansieras med skattepengar ha en mycket betydande roll. Vad är det bästa som du har fått genom att betala skatter?