Kollektivavtalet för den privata socialservicebranschen

Din grundlön stiger enligt lönetabellen efter 5, 8 och 11 sådana tjänsteår som berättigar till tjänstetillägg.

Kontrollera genast i början av ditt anställningsförhållande om du är berättigad till tjänstetillägg.

När du ingår ditt arbetsavtal, diskutera med din arbetsgivare vilka av dina tidigare arbeten som berättigar dig till tjänstetillägg.

Arbete som berättigar till tjänstetillägg sådant arbete för din arbetsgivare eller liknande arbete där du har en genomsnittlig arbetstid på minst 19 timmar i veckan. För beräkning av tillägget beaktas anställningsförhållanden där du har haft minst 14 arbetsdagar per månad och där du har intjänat semester.

Med liknande arbete avses arbete som du har väsentlig nytta av i ditt nya arbete. Detta gäller åtminstone arbete som är inom samma bransch, inom samma lönegrupp eller en lönegrupp lägre.

Med branscher avses till exempel

• omsorgs-, vård- och handledningsarbete inom social- och hälsovården
• arbete inom småbarnspedagogiken
• köksarbete
• fastighetsarbete
• kontorsarbete.

Om du efter den 1 februari 2000 har arbetat på deltid (under 19 timmar i veckan i genomsnitt) eller om dina anställningsförhållanden har varit kortare än 14 arbetsdagar, måste även dessa beaktas när tiden som berättigar till tjänstetillägg beräknas. Din arbetsgivare måste bedöma hur många månaders tjänstetillägg på heltid ditt deltidsarbete eller tillfälliga arbete motsvarar.

Enligt samma princip kan man också beakta deltidsarbete och tillfälligt arbete som du har utfört före den 1 februari 2000.

Om du har erfarenhet av annat arbete än liknande arbete kan din arbetsgivare räkna det som arbete som berättigar till tjänstetillägg, ifall hen anser att arbetet har ökat din behörighet för ditt nuvarande arbete.

Om du genomför studier inom socialservicebranschen kan du ingå ett avtal om en avlönad praktikperiod som ingår i studierna. Under praktiken är din lön minst 90 % av den anvisade löneklassen för uppgifterna i fråga.

Om du genomför en läroavtalsutbildning kan man komma överens om att din lön är 90 % av den anvisade löneklassen för uppgifterna i fråga.

Om du påbörjar en läroavtalsutbildning med din nuvarande arbetsgivare, kan din lön inte sjunka från sin nuvarande nivå.

Arbetstiderna inom den privata socialservicebranschen:

• Allmän arbetstid, där den ordinarie arbetstiden är högst 8 timmar per dygn och 38 timmar 20 minuter per vecka.
• Byråarbetstid, där den ordinarie arbetstiden är högst 7 timmar per 40 minuter dygn och 37 timmar 30 minuter per vecka.
• Periodarbetstid, till exempel i boende- och vårdenheter med verksamhet dygnet runt, där den ordinarie arbetstiden är högst 10 timmar per dygn, 12 timmar per dygn för nattskift och 38 timmar 20 minuter per vecka.

• Utjämningsperiodens längd är 3–6 veckor.
• Avtalsparterna rekommenderar emellertid att arbetsskiftsförteckningarna skrivs för antingen 3 eller 6 veckor, eftersom till exempel beräkningsreglerna för övertidsarbete är utformade enligt en utjämningsperiod på 3 eller 6 veckor.  För en tre veckors utjämningsperiod är antalet arbetstimmar 115. För en sex veckors period är timantalet 230.
• För annat arbete än periodarbete får den ordinarie arbetstiden inte överskrida 48 timmar under en enda av utjämningsperiodens veckor.
• Vid periodarbete där man tillämpar en sex veckors utjämningsperiod kan arbetstiden under de tre första eller tre sista veckorna inte överskrida 126 timmar.

Arbetsgivaren och förtroendemannen eller en annan person som företräder arbetstagarna kan komma överens om att ett visst företag eller en viss enhet inom den privata socialservicebranschen kan tillämpa en del eller alla av följande flexibla arbetstider. Du som arbetstagare bestämmer också vilken typ av flexibilitet du eventuellt vill ta i bruk.

1. Arbetstiden utjämnas över flera arbetsskiftsförteckningar

• Varje arbetsskiftsförteckning utformas och delges arbetstagaren senast en vecka före förteckningens början.
• Utjämningsperiodens längd kan vara högst sex (6) treveckorsperioder (sammanlagt 18 veckor) eller av särskilda orsaker höst 17 treveckorsperioder (sammanlagt 51 veckor).
• Särskilda orsaker kan vara till exempel
  • varierande arbetsmängd olika tider om året
  • någon annan verksamhetsrelaterad orsak
  • en orsak som baserar sig på arbetstagarens egna arbetstidbehov.

Den särskilda orsaken måste namnges i arbetstidsavtalet.

2. Den maximala arbetstiden per dygn kan förlängas till 12 timmar för dag- och kvällsskift med allmän och byråarbetstid.

Förutsättningen för detta är att arbetstiden under utjämningsperioden utjämnas till den maximala arbetstiden enligt kollektivavtalet.

3. Vid periodarbete kan arbetsskiftets maximala längd förlängas till 15 timmar.

Förutsättningen för detta är att arbetstiden under utjämningsperioden utjämnas till den maximala arbetstiden enligt kollektivavtalet och dygnsvilan ges enligt arbetstidslagen 25 §.

4. Vid periodarbete med en arbetsskiftsförteckning på 6 veckor kan man avvika från den maximala begränsningen för 126 timmar under en treveckorsperiod, så länge som arbetstiden under utjämningsperioden utjämnas till den maximala arbetstiden enligt kollektivavtalet.

5. Med lokala avtal kan dygnsvilan förkortas till nio timmar mer omfattande än i arbetstidslagen.

Om dygnsvilan har förkortats till under 11 timmar måste den ersättande vilotiden ges i samband med följande dygnsvila. Om de av vägande skäl inte är möjligt måste vilotiden ges så fort som möjligt, inom högst 14 dagar.

Den ersättande vilotiden måste ges utan avbrott och får inte vara beredskapstid.

Utöver en matpaus på 30 minuter ska den ordinarie arbetstiden per dygn ordnas utan avbrott, om det inte finns en grundad anledning för andra arrangemang. Man kan lokalt avtala om att matpausen är en timme lång.

En matpaus måste ordnas åtminstone under arbetsdagar som är längre än fem timmar.

När är matpausen arbetstid?

• Om du inte kan avlägsna dig från arbetsplatsen har du rätt till en minst 20 minuter lång matpaus som räknas som arbetstid. Pausen ska vara avlönad och ordnas så att du kan äta under den.
• Om du tillfälligt måste avbryta din paus för att hjälpa kunder, har du rätt att fortsätta din paus med en tid som motsvarar avbrottets längd.

Att äta för att föregå med gott exempel eller motsvarande arbetsuppgifter räknas inte som en matpaus!

När är matpausen inte arbetstid?

Om du kan avlägsna dig från arbetsplatsen under matpausen, räknas matpausen inte som arbetstid.

Stadgorna om dygnsvila finns i arbetstidslagen. Du har rätt till 11 timmar oavbruten dygnsvila inom 24 timmar efter att varje arbetsskift har börjat.  Det finns vissa undantag till denna regel. Om du har periodarbetstid måste dygnsvilan vara minst nio timmar.

En arbetsvecka ska i genomsnitt vara högst fem dagar lång. Man eftersträvar i mån av möjlighet att schemalägga vilotiderna så att de sammanfaller med veckovilodagen, i regel lördag, om inte arbetsarrangemangen förutsätter annat.

En tre veckors arbetsskiftsförteckning måste innehålla minst sex lediga dagar och under söckenhelgsperioder, ledighet för söckenhelger.

Arbetsskiften planeras så att du får minst två på varande följande lediga dagar under tre veckor.

Du ska få minst två veckoslutsledigheter (lördag och söndag) under en sexveckorsperiod, om det inte är nödvändigt att avvika från detta för att hålla arbetet igång eller om inte annat har avtalas med dig.

Du har rätt till 35 timmar oavbruten veckovila under varje kalendervecka. Du kan också tillfälligt komma överens med din arbetsgivare om att din veckovila utjämnas till 35 timmar i genomsnitt under två veckor. Även i dessa fall måste du emellertid få 30 timmar oavbruten veckovila under båda veckorna.

Nej.

Extra lediga dagar, om ledigheten kan ordnas med beaktande av arbetets natur, är följande:

• långfredag
• annandag påsk
• midsommarafton
• nyårsdagen, trettondagen, första maj, Kristi himmelsfärdsdag, självständighetsdagen, julafton, juldagen och julannandagen om de inte är på en lördag eller en söndag.

Om dessa dagar inte är lediga dagar ska du få en ledig dag av motsvarande längd inom samma vecka eller utjämningsperiod, om du inte kommer överens om annat med din arbetsgivare.

De ovannämnda dagarna förkortar veckans eller utjämningsperiodens ordinarie arbetstid med det genomsnittliga arbetstimantalet per dag (veckoarbetstid/5).

Du har rätt till denna så kallade söckenhelgsförkortning om du har månads- eller timlön och ditt anställningsförhållande är i kraft i minst två veckor. Om du har timlön betalas du söckenhelgsförkortningsersättning, dvs. normal timlön för tiden som söckenhelgsförkortningen gäller.

Mertidsarbete gäller deltidsanställda. Om du jobbar deltid inom den privata socialservicebranschen är det fråga om mertidsarbete om du jobbar längre än din överenskomna arbetstid, men inte längre än kollektivavtalets maximala arbetstid.

Söckenhelger sänker gränsen för mertidsarbete när du jobbar på deltid. För mertid betalas enkel timlön.

Mertidsarbete förutsätter ditt samtycke.

Övertidsarbete är tillåtet endast inom lagliga gränser och endast med ditt samtycke. Förutsättningen för att jobba övertid är att du har kommit överens om det med din arbetsgivare.

Övertidsarbete vid allmän eller byråarbetstid

• Om du har allmän arbetstid är det fråga om dygnsövertid om du jobbar längre än den normala arbetstiden 8 timmar per dygn.
• Om du har byråarbetstid är det fråga om dygnsövertid om du jobbar längre än den normala arbetstiden 7 timmar 40 minuter per dygn.

För övertidsarbete betalas 50 % förhöjd lön för de två första timmarna och sedan 100 % förhöjd lön för varje påföljande timme.

• Man talar om veckoövertid om du inte jobbar så mycket att det är dygnsövertid, men ändå jobbar mer än 38 timmar 50 minuter i veckan (för allmän arbetstid) eller mer än 37 timmar 40 minuter (för byråarbetstid).

För sådant övertidsarbete betalas 50 % förhöjd lön för de åtta första timmarna och sedan 100 % förhöjd lön för varje påföljande timme.

• Om du jobbar enligt en arbetsskiftsförteckning är det fråga om veckoövertid om du inte jobbar dygnsövertid, men jobbar mer än den genomsnittliga maximala veckoarbetstiden som antecknats i förteckningen.

För sådant övertidsarbete betalas 50 % förhöjd lön för de åtta första timmarna i varje treveckorsperiod och sedan 100 % förhöjd lön för varje påföljande timme.

Övertidsarbete vid periodarbetstid

Vid periodarbete är det fråga om övertid om du jobbar mer än den genomsnittliga maximala veckoarbetstiden som antecknats i förteckningen. Den maximala arbetstiden baserar sig på kollektivavtalet. För sådant övertidsarbete betalas 50 % förhöjd lön för de åtta första timmarna i varje treveckorsperiod och sedan 100 % förhöjd lön för varje påföljande timme.

Exempel:
Du arbetar enligt en 6 veckors arbetsskiftsförteckning. Enligt förteckningen ska du jobba 123 timmar under de första tre veckorna och 110 timmar under de sista tre veckorna, sammanlagt 233 timmar.

I praktiken jobbar du ändå 140 timmar under de första tre veckorna och 115 timmar under de sista tre veckorna, sammanlagt 255 timmar.

Du har rätt till 50 % förhöjd lön för 17 timmar under de tre första veckorna och fem timmar under de tre sista veckorna, sammanlagt 22 övertidstimmar.

Din semesters längd påverkas av hur länge ditt anställningsförhållande har varat. Du tjänar in semesterdagar för varje full kvalifikationsmånad. En full kvalifikationsmånad är en månad när du har minst 14 arbetsdagar eller jobbar i minst 35 timmar.

Semestertabellen är uppdelad i tre delar: A, B och C.

Semestertabell A tillämpas om du i slutet av mars har varit anställd i under ett år hos din nuvarande arbetsgivare.

Semestertabell B tillämpas om du i slutet av mars har varit anställd i minst ett år hos din nuvarande arbetsgivare.
Exempel:
Du har under 15 års arbetserfarenhet inom din bransch och har inlett ditt anställningsförhållande den 1 januari 2023. För kvalifikationsåret 1.4.2022–31.3.2023 tillämpas semestertabell A. Från och med 1.4.2023 tillämpas semestertabell B, så länge som ditt anställningsförhållande sammanlagt pågår i över ett år.

Semestertabell C tillämpas om du i slutet av mars har minst 15 års arbetserfarenhet som berättigar dig till tjänstetillägg.
Exempel 1:
Du har samlat 15 år arbetserfarenhet som berättigar till tjänstetillägg den 1 september 2023. Du börjar tjäna in semester enligt semestertabell C från och med den 1 april 2023.
Exempel 2:
Du har under 15 års arbetserfarenhet som berättigar till tjänstetillägg och har inlett ditt anställningsförhållande den 1 januari 2023. Du börjar omedelbart tjäna in semester enligt semestertabell C.

Tilläggssemesterdagar per år:
Du får tilläggssemesterdagar enligt den sista raden i varje tabell om du i slutet av mars har minst tre års oavbruten arbetserfarenhet som berättigar till tjänstetillägg hos din nuvarande arbetsgivare (enligt arbetstidslagen 1 kap. 5 § räknas flera visstidsavtal utan avbrott eller endast med korta avbrott som att anställningsförhållandet har fortgått utan avbrott), eller om du sammanlagt har 10 års arbetserfarenhet som berättigar till tjänstetillägg. 

Om ett läkar- eller vaccinationsbesök inte kan ordnas utanför arbetstid, har du rätt att uträtta dessa besök på arbetstid utan lönebortfall i fallen som räknas upp nedan. En förutsättning är att du har meddelat om besöket på förhand.

1. En nödvändig läkarundersökning för diagnosticering eller behandling av sjukdom eller för ordinering av hjälpmedel (t.ex. glasögon), samt laboratorie- och röntgenundersökningar som läkaren ordinerat i samband med undersökningen.
2. Medicinska undersökningar före förlossning, till exempel rådgivningsbesök där man följer upp ditt och fostrets hälsotillstånd.
3. Läkarundersökningar som förutsätts på din nya arbetsplats och andra lagstadgade läkarundersökningar.
4. Vaccinationsbesök på förutsätts på din arbetsplats, om det inte är möjligt att gå utanför arbetstid.

Du har rätt till vissa typer av kortvarig frånvaro. Sådan frånvaro sänker inte din lön och minskar inte antalet semesterdagar. Bestämmelserna om avlönad frånvaro finns i kollektivavtalet.

En avlönad frånvaro kan vara i högst en dag, förutom i fall där ditt barn plötsligt har insjuknat.

• Om ditt barn är under 10 år gammalt eller har en funktionsnedsättning och insjuknar plötsligt, har du rätt att vara frånvarande om det är nödvändigt för att ordna vård av barnet. Den avlönade frånvaron kan emellertid inte vara längre än tre arbetsdagar från och med början av sjukdomstiden. Orsaken till frånvaron måste på begäran kunna intygas med ett läkarintyg eller en annan utredning som arbetsgivaren accepterar, och om arbetsgivaren kräver det måste du också ge en utredning över varför barnets andra vårdnadshavare inte kan vårda barnet.
• Om en annan familjemedlem plötsligt har insjuknat och behöver vård. Orsaken till frånvaron måste på begäran kunna intygas med ett läkarintyg eller en annan utredning som arbetsgivaren accepterar, och om arbetsgivaren kräver det måste du också ge en utredning över vården varit nödvändig.
• En familjemedlems död.
• En familjemedlems eller nära anhörigs begravning.
  Med en familjemedlem avses en maka/make/sambo samt egna barn eller en partners barn som bor i samma hushåll som arbetstagaren. Detta gäller även för adoptivbarn och fosterbarn. Med en nära anhörig menas arbetstagarens familjemedlemmar, föräldrar, mor- och farföräldrar, barn, barnbarn och syskon samt hens makes/makas/sambos föräldrar.
• Egen vigsel.
• Egen 50- och 60-årsdag.
• Uppbåd för värnpliktiga.
• Reservens repetitionsövningar och kompletterande tjänstgöring enligt civiltjänstlagen. Arbetstagaren betalas skillnaden mellan lönen och reservistlönen för dagarna hen deltar.
• Kvinnliga arbetstagare som genomför militärtjänst frivilligt beviljas oavlönad ledighet under militärtjänsten. Under denna tid ansamlas inga förmåner som grundar sig på anställningsförhållandet.
• Lönebortfall som beror på deltagande i kommunfullmäktiges, kommunstyrelsens eller en lagstadgad valnämnds möte ersätts till arbetstagare som är medlemmar i dessa förtroendeorgan.
• Lönebortfall som beror på deltagande i en undertecknande organisations, medlemsförenings eller central arbetstagarorganisations högsta beslutande organs eller i förbundets representantskapsmöte ersätts till arbetstagare som är medlemmar i dessa förtroendeorgan.

• Arbetstagarens rätt till graviditetsledighet eller särskild graviditetsledighet, föräldraledighet, vårdledighet och ledighet för vård av nära anhörig stadgas i arbetsavtalslagen och sjukförsäkringslagen.
• Om du har rätt till graviditetspenning enligt 9 kap. 1 § i sjukförsäkringslagen betalas du lön för 40 vardagar från och med början av graviditetsledigheten, förutsatt att ditt anställningsförhållande hålls i kraft. Förutsättningen för lönebetalning är att ditt anställningsförhållande har pågått i minst tre månader före barnets beräknade födelsetid.
• Om du har rätt till föräldrapenning enligt 9 kap. 5 § i sjukförsäkringslagen, betalas lön för de 32 första vardagarna av din föräldraledighet, förutsatt att ditt anställningsförhållande hålls i kraft.  Förutsättningen för lönebetalning är att ditt anställningsförhållande har pågått i minst tre månader föräldraledigheten börjar.

Tillämpningsanvisning: Du har rätt till lön under graviditets- och föräldraledigheten också om du övergår från föräldra- eller vårdledighet till en ny graviditets- och föräldraledighet, så länge som du följer ändamålsenliga anmälningstider.

Din ordinarie lön är din månadslön inklusive de individuella eller uppgiftsrelaterade tilläggen som betalas i samma storlek varje månad. Den ordinarie lönen inkluderar inte tillägg som betalas per timme, såsom mertids- eller övertidsarbete, kvälls-, natt-, lördags- eller söndagsförhöjningar.

Om du har timlön beräknas din ordinarie lön som ett genomsnitt av en sådan tidsperiod (till exempel 6 månader eller det föregående kvalifikationsåret) som visar den genomsnittliga arbetstid du skulle ha utfört under din familjeledighet.

Arbetsgivaren ansöker om graviditets- och föräldradagpenningen för den tiden som hen har betalat lön. För det måste hen utan dröjsmål få de nödvändiga utredningarna av dig.

Om dagpenningen inte betalas av orsaker som beror på dig, betalar arbetsgivaren endast skillnaden mellan dagpenningen och den fasta lönen.