Arbetarskydd och arbetshälsa

Arbetsgivaren ansvarar för

• säkerhet på arbetsplatsen
• introduktion till arbetet
• ordnande av företagshälsovård
• lämplig dimensionering av arbetsmängd
• anskaffning av skyddsutrustning och hjälpmedel
• beaktande av arbetarskyddet i planeringen och dimensioneringen av arbetet
• övervakning av arbetsförhållandena
• tidigt ingripande i olägenheter
• motverkande av trakasserier och osakligt bemötande.

På ditt ansvar är att

• följa arbetsgivarens anvisningar och föreskrifter
• arbeta på ett säkert sätt och iaktta ordning, renlighet, omsorgsfullhet och försiktighet
• använda skyddsutrustning och hjälpmedel
• se till att ditt arbete inte orsakar fara för dig själv eller för de övriga arbetstagarnas säkerhet eller hälsa
• anmäla fel och bristfälligheter till din närmaste chef och till arbetarskyddsfullmäktigen eller arbetarskyddsombudet
• uppföra dig sakligt gentemot andra.

Det är bra att uppdatera bedömningen minst vartannat år. Det betyder att man regelbundet måste utreda alla arbetsrelaterade faror och olägenheter på din arbetsplats. Riskbedömningen måste göras också i början av ett nytt arbete eller när det görs ändringar i arbetet.

• Högsta prioritet ges till risker som kan åtgärdas omedelbart.
• Anmäl olägenheter till din chef och till arbetarskyddsfullmäktigen.
• Det är på din chefs ansvar att rätta till olägenheten. Hen ska sköta saken. Det finns också sådant som inte kan rättas till genast. I dessa fall prioriteras de problem som utgör den största faran.
• En handlingsplan ska göras upp för att åtgärda problemen, de mest brådskande problemen sköts först.

• Om du noterar en brist eller olägenhet på din arbetsplats eller i dina arbetsförhållanden, berätta för din chef och för arbetarskyddsfullmäktigen.
• Om din arbetsgivare inte vidtar åtgärder i frågan kan du anmäla brister och olägenheter i arbetsplatsens trygghet eller hälsosamhet till arbetarskyddsinspektören.
• JHL:s regionkontor kan ge dig råd men inte beordra arbetsgivaren att handla.

• regelbunden rytm
• ett snabbt, framåt roterande system
• 8–10 timmar långa skift
• 10–12 timmar vilotid mellan skiften
• oavbrutna ledigheter på veckoslut.

Fackförbundet JHL rekommenderar följande när du arbetar i skift:

• Du ska ha så få på varandra följande nattskift som möjligt (högst tre).
• Du ska ha så få på varandra följande morgonskift som möjligt (högst tre).
• Du ska ha så få på varandra följande kvällsskift som möjligt (högst tre).
• Nattskift ska rotera framåt (morgon–kväll–natt). Undvik rotation bakåt.
• Efter periodens sista nattskift ska du ges minst två lediga dagar. Undvik nattskift som följs av morgonskift.
• Undvik enskilda lediga dagar.
• Undvik enskilda arbetsdagar.
• Du ska ha högst 5–7 arbetsdagar i rad.
• Du ska ges tillräcklig vilotid mellan arbetsskift (över 11 timmar).

Du kan överväga långa arbetsskift om

• det är lämpligt för ditt arbete och inte för belastande
• du har möjlighet till tillräckliga pauser
• skiftessystemet är väl planerat och du är ledig tillräckligt länge mellan skiften
• din arbetsplats har tillräckligt med reservpersonal i fall av frånvaro
• du inte behöver jobba övertid
• din exponering för ämnen som är farliga för din hälsa är begränsad
• du har möjlighet att återhämta dig mycket bra eller helt och hållet från arbetet.

Till den lagstadgade företagshälsovården hör arbetsrelaterade hälsogranskningar, arbetsplatsutredning, stöd av arbetsförmågan och utredning av sjukdomar och symptom som anknyter till arbetet.

Kom ihåg att du också har rätt att få handledning och rådgivning i frågor som gäller ditt arbete och din arbetshälsa, bl.a. ergonomi, av proffs från företagshälsovården.

Att ordna sjukvård och andra företagshälsovårdstjänster är frivilligt för arbetsgivaren.

Flera arbetsgivare erbjuder mer omfattande företagshälsovård till sina arbetstagare, eftersom långvarig sjukdom är skadligt för både arbetstagaren och arbetsgivaren.

Påpeka saken skriftligt för din chef och fråga varför det inte ordnas företagshälsovård, trots att företagshälsovårdslagen förpliktar till det. Så får du ett dokument om att du endast har krävt det du har rätt till.

Du kan be om råd av arbetarskyddsmyndigheten som har tillsyn över din arbetsplats.

• Delta i utredningar och bedömning av belastningsfaktorer. Arbetsgivarens uppgift är att reda ut dessa frågor på arbetsplatsen.
• Planera ditt arbete så att olika arbetsuppgifter formar en fungerande helhet.
• Ta pauser om det bara är möjligt. Pauser främjar din återhämtning.
• Se till att du har tillräckligt med utrymme för tryggt arbete i ditt arbetsrum.
• Beakta din arbetsställning och se till att den är balanserad och har tillräckligt med stöd. Se också till att du fritt kan byta ställning.
• Dra nytta av arbetsredskap och hjälpmedel som är lätta att använda.

• Öka dina resurser till exempel med flexibel arbetstid och att anpassa arbetet.
• Se till att ditt arbete har tydliga mål. Om målen är oklara, diskutera med din chef om vilka de är och vem som ansvarar för vad.
• Försök hålla arbetsmängden och arbetstakten måttlig och lämplig för dig.
• Öka dina möjligheter att påverka ditt eget arbete. Kan du göra uppgifter som kräver olika färdigheter eller fastställa ditt arbetes mål, dina arbetssätt och din arbetsrytm på nytt?
• Ta hand om ditt kunnande. Berätta om dina behov av utbildning till exempel under ditt utvecklingssamtal.
• Be om respons både av din chef och av dina arbetskamrater. Respons är ett tecken på att ditt arbete syns. I bästa fall ger respons dig mer styrka, engagemang och uppmuntran att utvecklas.
• Sociala relationer och socialt stöd både i arbetslivet och i ditt privatliv är viktiga resurser i ditt arbete och källor till välbefinnande. Nätverk skapas av sig själv när du träffar andra människor och blir bekant med dem, men det lönar sig också att själv vara aktiv. Nätverk är viktiga för informationsgång och utbyte av idéer, uppdatering av yrkeskunskaper och utveckling av kunnande. De ger dig också stöd i svåra situationer.
• Ta i mån av möjlighet pauser i arbetet innan du går över från en uppgift till en annan. Pauser hjälper dig ”nollställa” hjärnan efter den föregående uppgiften.  
• Hantera emotionell belastning. Situationer som väcker negativa känslor är belastande om du måste tränga undan dina känslor eller låtsas. Symptom på emotionell belastning är bland annat trötthet, irritation och koncentrationssvårigheter. Du kan få utlopp för emotionell belastning genom att diskutera med dina arbetskamrater eller din chef, ta pauser, reflektera över sådant som har gått bra under arbetsdagen och göra sådant som gör dig glad.

• Multitaska mindre, gör en sak i taget.
• Schemalägg när du ska göra vad. Försök minimera antalet avbrott.
• Lista uppgifterna i prioritetsordning.
• Sköt svåra uppgifter när du är pigg.
• Begränsa informationsflödet.
• Reservera tid för att lära dig nytt.
• Delegera uppgifter till din arbetskamrater om det är möjligt.

Syftet med publikationen Mångfald, likabehandling och jämställdhet inom arbetsgemenskapen är att hjälpa arbetsplatser främja jämställdhet och likabehandling. Publikationen är även till hjälp för att leda en mångfaldig arbetsgemenskap och ta hänsyn till mångfald inom arbetarskyddet.

Mångfald innebär att vi människor är olika, till exempel när det gäller kön, etnisk eller nationell bakgrund, språk, övertygelse, hälsa, nationalitet, arbetsförmåga eller utbildningsbakgrund.

Infopaketets fokus ligger i synnerhet på skyldigheterna enligt jämställdhetslagen och diskrimineringslagen. JHL uppmuntrar arbetsplatser att ta i bruk den praxis och de verksamhetssätt som presenteras i publikationen, och JHL:s sakkunniga i arbetslivsfrågor Tuula Haavasoja har varit med och utarbetat dem.

Jämställdhetslagens syfte är att förhindra diskriminering på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck. Lagen ska också främja jämställdhet och förbättra kvinnors ställning i arbetslivet.

Arbetsgivaren är skyldig att främja jämställdhet på ett målinriktat och planmässigt sätt. Om arbetsplatsen har minst 30 anställda ska arbetsgivaren minst vartannat år utarbeta en jämställdhetsplan. Planen ska utarbetas i samarbete med personalrepresentanter (t.ex. arbetarskyddsfullmäktiga eller förtroendemän).

Enligt diskrimineringslagen får ingen diskrimineras på grund av till exempel könsidentitet, sexuell läggning, etniskt ursprung, religion, hälsotillstånd eller andra personliga egenskaper. Arbetsgivare är även skyldiga att främja likabehandling på arbetsplatserna. Arbetsplatser med minst 30 anställda ska ha en plan om åtgärder för att främja likabehandling. Arbetarskyddsfullmäktiga och förtroendemän har rätt att på begäran få veta vilka åtgärder arbetsgivaren har vidtagit för att främja likabehandling på arbetsplatsen.

Gör så här om du råkar ut för mobbning, diskriminering eller trakasserier på arbetsplatsen:

• Om någon har behandlat dig osakligt i den mån att du tycker åtgärder behövs, försök först ta upp saken med personen som betett sig illa. Berätta att du inte accepterar hens beteende och för tydligt fram varför beteendet är osakligt. Be hen sluta bete sig på detta sätt. Om du behöver hjälp kan du fråga den arbetarskyddsfullmäktiga, din förtroendeman eller en arbetskamrat.
• Om du känner dig osäker på vad du ska göra, kontakta den arbetarskyddsfullmäktiga, förtroendemannen, din chef eller företagshälsovården. 
• Om det osakliga bemötandet fortsätter, be din chef ta tag i saken. Om din chef inte inleder några åtgärder eller om det är hen som beter sig osakligt, kontakta hens chef.
• Om inga åtgärder tas till på arbetsplatsen trots att du har bett om det, kontakta arbetarskyddsmyndigheten. Du kan be den arbetarskyddsfullmäktiga eller förtroendemannen om hjälp.

Diskriminering och trakasserier är aldrig acceptabla. Ingen ska behöva bli mobbad på sin arbetsplats. Det är alltid viktigt att ta tag i sådana situationer.

Läs även Arbetarskyddscentralens anvisning: Om du misstänker att du har blivit diskriminerad i arbetslivet, gör så här