Kommunal– och välfärdsområdesvalet 2025 – rädda tjänsterna!

Under den pågående regeringsperioden har vi sett massiva nedskärningar i vår välfärd och försörjning. Exempelvis bostadsstödet och arbetslöshetsskyddet har försämrats radikalt. Samtidigt höjer regeringen bland annat hälsovårdsavgifterna.

Kommunal- och välfärdsområdesvalet avgör om kommunerna och välfärdsområdena leds av nedskärningsfrälsta politiker eller om vi är villiga att ta våra tjänster och människors välbefinnande på allvar.

Vi behöver beslutsfattare som uppskattar arbetstagarna och de offentliga tjänsterna.

Om det är du, kandidera!

Du kan också ansluta dig till en bra kandidats stödtrupper och delta i valarbetet.

Kommunerna beslutar bland annat om var ditt närmaste bibliotek ligger, hurdan mat skoleleverna äter och hurdana rutter kollektivtrafiken tar. Välfärdsområdena ansvarar i sin tur för hälso- och sjukvården, räddningsväsendet och äldrevården i nästan hela Finland. Hur dessa tjänster sköts är ett politiskt beslut.

Kommunerna och välfärdsområdena finansieras huvudsakligen av staten. Besluten om finansieringen fattas alltså av riksdagen,  men ledamöterna i kommunfullmäktige och välfärdsområdesfullmäktige avgör hur pengarna ska användas. En av de viktigaste frågorna är huruvida kommunen eller välfärdsområdet ska producera sina tjänster själv eller köpa dem på marknaden.

I många kommuner har man sett tjänsterna bli markant sämre efter att de lagts ut, och välfärdsområdena spenderar miljarder euro på köptjänster varje år.

Att tjänsterna sköts av den offentliga sektorn är oftast såväl den mest effektiva som den mest förmånliga lösningen.

Omfattande offentliga tjänster som fungerar väl är grundstenen för ett välfärdssamhälle. Utan dem är samhället ojämlikt och endast till för de rika.

Den nuvarande regeringen eftersträvar att rubba den offentliga sektorn. Vi måste motarbeta detta med solidarisk och rättvis politik och arbeta för jämställdhet och jämlikhet.

Inom den offentliga sektorn jobbar otaliga proffs som inte får tillräcklig uppskattning för sitt arbete.

Bara inom hälsovårdstjänsterna arbetar till exempel såväl närvårdare, sjukskötare och akutvårdare som vårdassistenter, socialarbetare, personliga assistenter, hemvårdare, instrumentvårdare, lokalvårdare och kosthållsarbetare.

Det är livsviktigt för kommunerna och välfärdsområdena att hålla fast vid sin nuvarande personal och även locka nya arbetstagare när stora, erfarna årskuller går i pension. Detta lyckas inte utan tillräckliga löner, rimliga arbetsförhållanden, påverkansmöjligheter och gott ledarskap.

Inga tjänster fungerar utan kunnig arbetskraft, och antalet arbetstagare måste även vara tillräckligt för att folk ska orka på jobbet. Välmående arbetstagare innebär också färre sjukfrånvaron, så att satsa på personalen sparar även betydande mängder pengar.

Motiivi kommer ut före valet år 2025

JHL:s medlemstidning Motiivi erbjuder kandidater i kommunal- och välfärdsområdesvalet en valannonsplats till specialpris och även rabatt på övriga annonser! Erbjudandet gäller endast JHL-medlemmar, andra betalar normalpris för annonser.

Valannons i storlek 55 x 145 mm + 5 mm skärsmån till priset 550 €.  

För övriga annonser får våra medlemmar 20 % rabatt.

Nummer 1:

• Reservera plats senast: 16.12.2024
• Materialet framme senast: 8.1.2025
• Tidningen utkommer: 5.2.2025

Nummer 2:

• Reservera plats senast: 10.2.2025
• Materialet framme senast: 5.3.2025
• Tidningen utkommer: 2.4.2025

Motiivis medieuppgifter

Annonserna säljs av Saarsalo Oy, timo.lepisto(at)saarsalo.fi, tfn 044 534 9878

Det finns många orsaker för kommuner och välfärdsområden att själva producera sina tjänster. I det långa loppet är det både mer effektivt och en bättre garanti att tjänsternas kvalitet inte försämras.

Kommuner som huvudsakligen producerar sina tjänster själv, äger sina energibolag och vattenverk och själv bygger sina hyresbostäder har en mycket bättre möjlighet att fatta sina egna beslut även när omständigheterna omkring dem förändras.

Det är också betydligt lättare för både kommuner och välfärdsområden att övervaka sin egen verksamhet än ett privat företags affärsverksamhet. Privata tjänster kan komplettera kommunernas och välfärdsområdenas egna tjänster.

Det kostar företag precis lika mycket att producera tjänsterna som det kostar kommunen. Det som syns som besparingar i kommunens eller välfärdsområdets bokslut innebär i verkligheten lägre löner och sämre anställningsvillkor för arbetstagarna. Personalen inom den offentliga sektorn tar hand om oss alla, även dig och dina eventuella barn eller åldrande närstående. De förtjänar skäliga löner.

På kommunens ansvar är bland annat

• småbarnspedagogik och utbildning
• kollektivtrafik
• vatten- och avfallshantering
• miljötjänster, såsom att sköta parker och grönområden
• teknisk service
• integrering av invandrare
• arbetskraftstjänster
• näringspolitik.

Kommunen ser alltså till att det finns dagisplatser och skolor för barnen, ungdomslokaler för de unga och välskötta parker, motionsplatser och simstränder för alla.

Utöver kommunens verksamhet ansvarar kommunfullmäktige för kommunens ekonomi, till exempel för kommunalskatten. Kommunalskatten avgör hur mycket pengar kommunen samlar in av invånarna för att finansiera tjänsterna.

När du röstar i kommunalvalet påverkar du konkret tjänsternas öde. Det kan vara din kandidats röst i kommunfullmäktige som räddar ditt närbibliotek, idrottsgruppen i grannskolan eller din närmaste park.

På välfärdsområdets ansvar är bland annat

• primärvård
• specialsjukvård
• socialvård
• tjänster för barn, unga och familjer
• mentalvårds- och missbrukartjänster
• tjänster för personer med funktionsnedsättningar
• akutvård
• räddningsväsendet.

Ledamöterna i välfärdsområdesfullmäktige beslutar alltså om hur många livsviktiga tjänster ska ordnas. Din röst i välfärdsområdesvalet berättar hur du vill att dessa tjänster ska fungera i din region i fortsättningen.