Förhandlingsterminologi

Ditt fackförbund JHL förhandlar under avtalsrörelsens lopp om många kollektivavtal. Förbundet försvarar sina medlemmars intressen och strävar också efter lönepåslag, men terminologin som används under förhandlingarna kan vara svårförståelig – vad avses med allmänt bindande, lokala avtal eller stupstock?

Ordlistan grundar sig på information från olika arbetsmarknadsorganisationers webbplatser. Som källor har vi använt bland annat den arbetslivsordlista (på finska) som Arbetarnas Bildningsförbund ABF publicerat, Arbetarskyddsförvaltningens e-tjänst och Servicefacket PAM:swebbplats PAMin wiki.  I förklaringen av termerna anges också motsvarande term på finska.

Anslut dig som medlem i fackförbundet JHL, vi försvarar våra medlemmars intressen i avtalsförhandlingarna!

Allmän förhöjning

Finska: Yleiskorotus. I kollektivavtalen har man kommit överens om löneförhöjningar i euro eller procent som betalas till alla som omfattas av avtalet.

Allmänt bindande kollektivavtal

Finska: Yleissitova työehtosopimus. Ett allmänt bindande kollektivavtal gäller också för oorganiserade arbetsgivare. Ett allmänt bindande kollektivavtal innehåller bestämmelser om anställningsvillkor och arbetsförhållanden som gäller arbetstagarens arbete eller därmed jämförbart arbete. Allmänt bindande kollektivavtal ska tillämpas inom alla företag som verkar inom branschen. Allmänt bindande kollektivavtal gäller alltså även företag som inte är medlemmar i det arbetsgivarförbund som slutit kollektivavtalet.

Om ett villkor i arbetsavtalet står i strid med motsvarande bestämmelse i det allmänt bindande kollektivavtalet, är arbetsavtalet ogiltigt. Däremot ska man iaktta det allmänt bindande kollektivavtalets bestämmelser. Huruvida ett kollektivavtal är allmänt bindande beror på antalet organiserade arbetsgivare och organiserade arbetstagare. Ett kollektivavtal fastställs som allmänt bindande av social- och hälsovårdsministeriets nämnd för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan.

Allmänt tjänste- och arbetskollektivavtal för kommunsektorn AKTA

Finska: Kunta-alan yleinen virka- ja työehtosopimus. Allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorn är ett kollektivavtal som tillämpas huvudsakligen för tjänsteinnehavare och månadsavlönade arbetstagare i kommunerna. Avtalets parter är Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT och tre huvudavtalsparter som företräder personalen.

Andra linjen

Finska: Toinen linja. Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT:s kontor ligger på Andra Linjen i Berghäll i Helsingfors. KT är kommunsektorns och välfärdsområdenas arbetsgivarorganisation och en arbetsmarknadscentralorganisation. KT representerar kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna i riksomfattande förhandlingar och förhandlingar på trepartsbasis.

Se också  arbetsgivarcentralorganisationerna.

Arbetsdomstolen

Finska: Työtuomioistuin. Tvister som beror på tolkning och tillämpning av arbets- och tjänstekollektivavtal kan hänskjutas till arbetsdomstolen för avgörande. Arbetsdomstolen handlägger också brott mot arbetsfred och fastställer storleken på strejkböter som utfärdas för olagliga arbetskonflikter. Arbetsdomstolens domar är slutgiltiga. Det går inte att söka ändring i dem. Högsta domstolen kan ändå häva arbetsdomstolens avgöranden på samma förutsättningar som de övriga domstolarnas avgöranden.

Tvister som gäller anställningsförhållanden och arbetsavtal handläggs inte i arbetsdomstolen. Arbetsavtalstvister handläggs i tingsrätten. Tvister beträffande dem som arbetar i tjänsteförhållande avgörs i förvaltningsdomstolen.

Arbetsfred

Finska: Työrauha. Då arbets- eller tjänstekollektivavtalet är i kraft är alla stridsåtgärder som berör det gällande avtalet förbjudna. Arbetstagaren har ändå möjlighet att ta till stridsåtgärder av politisk natur även då kollektivavtalet är i kraft. Också sympatistrejker är tillåtna. Åtgärderna får ändå inte ens delvis inriktas på det egna gällande avtalet.

Tjänstemän och tjänsteinnehavare har begränsad strejkrätt. Tjänstemän och tjänsteinnehavare får inte delta i politiska strejker eller demonstrationsstrejker.

Arbetsgivarcentralorganisationerna

Finska: Työnantajakeskusjärjestöt. I Finland finns fyra arbetsgivarcentralorganisationer. Medlemmar i centralförbunden är arbetsgivarförbunden. Arbetsgivarcentralorganisationerna är Finland Näringsliv EK, Statens arbetsmarknadsverk VTML, Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT  och Kyrkans arbetsmarknadsverk.

Arbetsgivarförbund

Finska: Työnantajaliitto. En stor del av arbetsgivarna, till exempel företagen och den offentliga sektorns arbetsgivare hör till den egna branschens arbetsgivarförbund.

Arbetsgivarna för servicebranscherna Palta rf

Finska: Palvelualojen työnantajat Palta ry. Arbetsgivarna för servicebranscherna Palta är serviceföretagens och -sammanslutningarnas intresseorganisation och ett av Finlands Näringsliv EK:s medlemsförbund. Medlemmar i Palta är aktiebolag, affärsverk samt finansministeriet på basis av ett separat samarbetsavtal. Paltas avtalsområde består av bland annat många företagsspecifika kollektivavtal som huvudsakligen baserar sig på Paltas allmänna kollektivavtal.  Inom Paltas avtalsbranscher finns också vissa branschspecifika kollektivavtal.  I förhandlingar med Palta representeras arbetstagarna av bland annat JHL, Pro och YTN. I de branschspecifika kollektivavtalen representeras arbetstagarna utöver ovanstående också av bl.a.  Fackförbundet Pro och JYTY.

Arbetsmarknadens centralorganisationer

Finska: Työmarkkinoiden keskusjärjestöt. I Finland finns tre löntagarcentralorganisationer och fyra arbetsgivarcentralorganisationer. Löntagarcentralorganisationernas medlemmar är fackförbunden och arbetsgivarcentralorganisationernas medlemmar arbetsgivarförbunden.

Löntagarnas centralorganisationer är Finland Fackförbunds Centralorganisation FFC, tjänstemannaorganisationen STTK och de högutbildades centralorganisation Akava. Arbetsgivarcentralorganisationerna är Finland Näringsliv EK som representerar privatsektorn, Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT, Statens arbetsmarknadsverk VTML  och Kyrkans arbetsmarknadsverk .

Arbetsmarknadsorganisation

Finska: Työmarkkinajärjestö. Både arbetstagarna och arbetsgivarna har sina egna organisationer som kallas arbetsmarknadsorganisationer. Arbetsmarknadsorganisationerna strävar till att påverka samhället i alla frågor som berör deras medlemmar. Arbetsmarknadsorganisationerna som består av arbetsgivare och arbetstagare kommer överens om arbetskollektivavtalen. Inom den offentliga sektorn kommer parterna överens om motsvarande tjänstekollektivavtal.

AVAINTA-arbetsgivarna rf

Finska: Avaintyönantajat Avainta ry AVAINTA Arbetsgivarna rf  är en riksomfattande intressebevakningsorganisation för arbetsgivare inom privatsektorn. Till AVAINTA hör företag från olika branscher.

Avainta-Arbetsgivarna rf är en riksomfattande branschövergripande arbetsgivarorganisation inom den privata sektorn.

Avtalslöst läge

Då det gamla arbets- eller tjänstekollektivavtalet löper ut inleds ett avtalslöst läge. De gamla avtalens anställnings- och tjänstevillkor iakttas fortsättningsvis. Ett avtalslöst läge innebär dock att det till exempel inte råder arbetsfredsplikt, vilket betyder att det är lagligt att vidta stridsåtgärder.

Bedömning av könskonsekvenser

Finska: Sukupuolivaikutusten arviointi, suvaus. Arbetsmarknadens centralorganisationer STTK, FFC, Akava, EK, Kyrkans arbetsmarknadsverk, Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT  och Statens arbetsmarknadsverk har publicerat en rekommendation för bedömning av könskonsekvenser på arbetsplatserna. På finska används förkortningen suvaus (sukupuolivaikutusten arviointi, sv. bedömning av könskonsekvenser).

Arbetsmarknadens centralorganisationer rekommenderar för de parter som förhandlar om arbets- och kollektivavtal att de med jämna mellanrum bedömer hur de upprättade kollektivavtalen påverkar löneskillnaderna mellan män och kvinnor.

Blandad uppgörelse

Finska: Sekalinja. Man kan i löneuppgörelser komma överens om att förhöjningen är till exempel xx euro men minst y procent.

En blandad uppgörelse gynnar låginkomsttagare. Löneförhöjningarna betalas oftast i euro för de lägre lönerna och i procent för de högre lönerna.

Bulevarden

Finska:Bulevardi. Riksförlikningsmannens byrå ligger på Bulevarden i Helsingfors centrum. Riksförlikningsmannen medlar i tvister om kollektivavtal mellan arbetsgivar- och löntagarorganisationer.

Central uppgörelse

Finska: Keskitetty ratkaisu. En central uppgörelse är ett avtal som ingås mellan två eller fler arbetsmarknadsorganisationer, till exempel FFC och EK. JHL är ett av medlemsförbunden i FFC.

Eurolinje

Finska: Eurolinja. Med eurolinjen avses löneförhöjningar i euro. När en uppgörelse fattas enligt eurolinjen betyder det att samtliga löntagare får euro- eller centtalsmässiga lönepåslag.

Se också procentlinje och blandad uppgörelse.

Fackförbund

Finska: Ammattiliitot. Ett fackförbund bevakar sina medlemmars intressen på arbetsplatsen i första hand via förtroendevalda. Fackförbunden har också en viktig roll i arbetsmarknadsförhandlingarna, eftersom fackförbunden och arbetsgivarna ingår arbets- och tjänstekollektivavtalen i vilka man kommer överens om löner och andra anställningsvillkor för branschen i fråga.

Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC

Finska: Suomen Ammattiliittojen Keskusjärjestö SAK. Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC är en av Finlands tre löntagarcentralorganisationer. FFC har 19 medlemsförbund inom industrin, den offentliga sektorn, transportbranschen och privata servicebranschen. Totalt hör drygt 800 000 finländare till dem. JHL är ett av medlemsförbunden i FFC. FFC är Finlands äldsta fackorganisation. I Finland finns också två andra löntagarcentralorganisationer. Den ena av dem företräder de högutbildade, den andratjänstemännen.

Finlands näringsliv EK

Finska: Elinkeinoelämän keskusliitto Finlands näringsliv EK är en av Finlands fyra arbetsgivarcentralorganisationer. EK företräder privatsektorns arbetsgivare.

Förhandlingar på förbundsnivå, förbundsvisa avtal

Finska: Liittokierros, liittokohtainen sopiminen. Då man talar om förbundsvisa avtal avser man förhandlingar på förbundsnivå. Förbundsvisa avtal innebär att fackförbunden och arbetsgivarförbunden förhandlar om kollektivavtalen. Då deltar inte centralorganisationerna, såsom FFC i förhandlingarna. År 2023 förs kollektivavtalsförhandlingarna på förbundsnivå.

Förhandlingsresultat

Finska: Neuvottelutulos. Enhällighet som uppnås mellan förhandlarna om innehållet i ett nytt arbets- eller tjänstekollektivavtal. För att förhandlingsresultatet ska kallas avtal krävs att bägge parternas ledande organ godkänner resultatet.

Gropförhöjning

Finska: Kuoppakorotus. En större löneförhöjning för de branscher, yrkesgrupper eller arbetstagare som blivit efter i den allmänna förtjänstutvecklingen än för andra branscher. Till exempel låglönepott.

Huvudavtalsparter

Finska: Pääsopijajärjestöt. Förbund som förhandlar om riksomfattande tjänste- och arbetskollektivavtal inom den offentliga sektorn, dvs. inom staten, kommunerna, välfärdsområdena och kyrkan.

Inom det kommunala fältet och välfärdsområdena är huvudavtalsorganisationerna Offentliga sektorns union JAU, hälsovårdsbranschens förhandlingsorganisation Sote rf och Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU. JHL är en del av Offentliga sektorns union. Förhandlingsparterna har fastställts i det så kallade huvudavtalet, som Kommunala arbetsmarknadsverket slöt med förbunden år 2007. Avtalet löpte ut år 2008 men bestämmelserna i det har iakttagits även därefter. Arbetsgivarna, dvs. kommunerna och välfärdsområdena, företräds av Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT

Huvudavtalsparter i statens tjänste- och arbetskollektivavtal är utöver JHL Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU och Fackförbundet Pro.

JHL och Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty bildar tillsammans Kyrkfackets union, som är en av huvudavtalsorganisationerna inom den kyrkliga sektorn. Andra huvudavtalsorganisationer inom kyrksektorn är Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf samt fackorganisationen för de kyrkliga branscherna Kyrksektorn rf. Arbetsgivarna representeras av Kyrkans arbetsmarknadsverk.

Index

Finska: Indeksi. Med index avses ett statistiskt jämförelsetal. Ett index visar den relativa förändringen i en ekonomisk storhet, till exempel förändringar i löner eller priser under en viss tidsperiod.

Inkomstpolitisk helhetsuppgörelse

Finska: Tulopoliittinen kokonaisratkaisu, tupo. En inkomstpolitisk helhetsuppgörelse är ett avtal mellan centralorganisationerna som representerar löntagarna och arbetsgivarna och dessutom Finlands regering. I en inkomstpolitisk helhetsuppgörelse kommer man på ett omfattande sätt överens om lösningar, såsom löner, inkomstfördelning, skatteuppgörelser och socialpolitiska åtgärder. Den inkomstpolitiska helhetslösningen fastställer hur arbetsgivar- och arbetstagarförbunden kan avtala om kollektivavtal. Finlands Näringsliv EK har meddelat att man inte längre förhandlar om centrala uppgörelser, så sådana sluts knappast längre.

Se också central uppgörelse och förhandlingar på förbundsnivå.

Intressebevakning

Finska:Edunvalvonta. Fackrörelsen arbetar för att skapa säkerhet och förmåner i arbetslivet för sin medlemmar, för att människor inte lämnas vind för våg när de drabbas av till exempel en sjukdom eller arbetslöshet. Detta arbete kallas intressebevakning. Intressebevakning handlar också om att försvara pensionsförmånerna. Fackrörelsens intressebevakning är att tacka för till exempel lönepåslag, semesterrätt, moderskaps-, faderskaps- och föräldraskapsledigheter samt arbetspensionssystemet. Fackförbunden bevakar sina medlemmars intressen också på arbetsplatserna, där förbundets medlemmar och förtroendemannen arbetar tillsammans för att förbättra arbetsvillkoren.

Justeringspott; justeringsmån; förbundspott; lokal pott

Finska: Järjestelyerä, järjestelyvaraerä, järjestelyvara, liittoerä, virastoerä. En justeringspott är ett lönepåslag som anvisas löntagarna inom en viss bransch eller i ett visst bolag. Justeringspott är bara en benämning, synonyma termer är till exempel justeringsmån, förbundspott, lokal pott och lokal justeringspott. Skillnaden mellan en justeringspott och ett generellt lönepåslag är att justeringspotten i regel inte betalas till alla löntagare.

Relaterade begrepp är gropförhöjning, låglönepott, lokal pott, ämbetsverkspott och generellt lönepåslag.

Kollektivavtal

Finska: Työehtosopimus. Avtal som arbetstagar- och arbetsgivarförbunden förhandlar om. I kollektivavtalen kommer parterna överens om till exempel löner, arbetstid och semester. De överenskomna förmånerna i kollektivavtalet är minimivillkor som inte får underskridas. Man kan alltid komma överens om förmåner på arbetsplatsen som är bättre än i kollektivavtalet samt om undantag som tillåts i kollektivavtalet. JHL är förhandlingspart i cirka 60 riksomfattande kollektivavtal för olika branscher och företag.

Se också tjänstekollektivavtal.

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT

Finska: Kunta- ja hyvinvointialuetyönantajat KT. Arbetsgivarna inom kommunerna och välfärdsområdena företräds av arbetsgivarorganisationen Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT. KT är också en av arbetsmarknadens centralorganisationer och representerar kommunernas och välfärdsområdenas arbetsgivare i trepartssamarbetet och de riksomfattande arbetsmarknadsförhandlingarna. KT förhandlar om kommunbranschens och välfärdsområdenas arbets- och tjänstekollektivavtal tillsammans med löntagarnas huvudavtalsparter.

Kostnadsinverkan

Finska: Kustannusvaikutus. Kollektivavtalets kostnadsinverkan betyder de verkliga kostnaderna för arbetsgivaren som uppkommer av avtalets löneförhöjningar och de kvalitativa förbättringarna. Utöver löneförhöjningarna medför de kvalitativa inverkningarna ofta kostnader för arbetsgivaren.

Kvinnolönepott

Finska: Naispalkkaerä, napa. En kvinnolönepott är en löneförhöjningspott som reserverats med avsikten att jämna ut löneskillnaden mellan män och kvinnor. På finska används förkortningen napa (från naispalkkaerä, sv. kvinnolönepott).

Kyrkans arbetsmarknadsverk

Finska: Kirkon työmarkkinalaitos Kyrkans arbetsmarknadsverk är en av Finlands fyra arbetsgivarcentralorganisationer.

Kyrkans tjänste- och arbetskollektivavtal KyrkTAK

Finska: Kirkon työ- ja virkaehtosopimus KirVESTES. Löner och anställningsvillkor för arbetstagare och tjänstemän som är anställda hos kyrkan bestäms i Kyrkans tjänste- och arbetskollektivavtal KyrkTAK.

JHL och Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty  bildar tillsammans Kyrkfackets union, som är en av huvudavtalsorganisationerna inom kyrkliga sektorn. Andra huvudavtalsorganisationer inom kyrksektorn är Förhandlingsorganinsationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf samt fackorganisationen för de kyrkliga branscherna  Kyrksektorn rf. Arbetsgivarna representeras av Kyrkans arbetsmarknadsverk.

Kyrkfackets union

Finska: Kirkon alan unioni. Fackförbundet JHL:s och Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty:s gemensamma förhandlingsorganisation.

Lokal lönepott

Finska: Paikallinen erä. En lokal löneförhöjning vars fördelning man avtalar om på företagsnivå , dvs. lokalt. Skillnaden mellan en lokal pott och ett generellt lönepåslag är att den lokala potten i regel inte betalas till alla löntagare.

Lokala avtal

Finska: Paikallinen sopiminen. Lokala avtal är avtal på företags- eller arbetsplatsnivå samt inom ämbetsverk och anstalter. Arbetstid och en del av löneförhöjningarna är exempel på frågor som man kan avtala om lokalt inom ramen för arbets- eller tjänstekollektivavtalet. Man kan också avtala lokalt i strid mot bestämmelserna i kollektivavtalet om det enligt lagen och kollektivavtalet är möjligt. Man kan också fastställa i kollektivavtalet vilka frågor som man inte kan avtala om lokalt.

Ett lyckat lokalt avtal baserar sig alltid på frivilliga avtal som man förhandlat om. Det är ofta förtroendemannen som förhandlar om det lokala avtalet. JHL anser att det är viktigt att också arbetstagarna och de förbund som representerar dem får tillräckligt med information om t.ex. frågor som berör företaget inom det lokala avtalandet. Dessutom ska arbetstagarsidan och till exempel förtroendemannen få tillräckligt med tid för att förbereda sig för förhandlingarna.

Låglönepott

Finska: Matalapalkkaerä, mapa. Låglönepott är en löneförhöjningspott som fastställs på basis av låg lön. Avsikten med en låglönepott är att höja lönerna i låglönebranscherna relativt sett mer än inom andra branscher.

På finska talar man ibland om mapa (från matalapalkkaerä, sv. låglönepott).

Löneglidning

Finska: Palkkaliukuma. Löneglidning är skillnaden mellan ökningen i inkomster under avtalsperioden och löneförhöjningarna som avtalats om i kollektivavtalet.

Löneöverhäng

Finska: Palkkaperintö. Löneöverhäng är en storhet som används inom statistiken. Med   löneöverhäng   avses   den inverkan som en löneförhöjning mitt under året har på förändringen i årsinkomsten följande år.

Löntagarcentralorganisationer

Finska: Palkansaajakeskusjärjestöt. Det finns tre löntagarcentralorganisationer i Finland. Centralorganisationernas medlemmar utgörs av fackförbund, som det finns tiotals av i Finland. Löntagarnas centralorganisationer är Finland Fackförbunds Centralorganisation FFC, tjänstemannaorganisationen STTK och de högutbildades centralorganisation Akava. JHL är ett av medlemsförbunden i FFC.

Normalt bindande kollektivavtal

Finska: Normaalisoiva työehtosopimus. Normalt bindande kollektivavtal binder de parter som har undertecknat kollektivavtalet. I praktiken innebär det till exempel företag och arbetsgivar- och arbetstagarförbund. Normalt bindande kollektivavtal berör också föreningar som är underställda förbunden som avtalet gäller samt föreningarnas arbetsgivar- och arbetstagarmedlemmar.

Ett normalt bindande kollektivavtal kan ändras till ett allmänt bindande kollektivavtal om det i de organiserade arbetsgivarnas tjänst finns ett tillräckligt stort antal arbetstagare inom branschen.

Offentliga sektorns union JAU

Finska: Julkisen alan unioni JAU. Den offentliga sektorns union (tidigare Kommunfackets union) består av fackförbunden JHL och JYTY. Unionen är en av kommunsektorns och välfärdsområdenas huvudavtalsorganisationer som förhandlar fram arbets- och tjänstekollektivavtal för branschen tillsammans med Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT.

Se också allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal för kommunsektorn (AKTA), tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorns tekniska personal TS och huvudavtalsparterna.

År 2017 ändrade EK sina stadgar och meddelade att de inte längre sluter centrala uppgörelser.

Privata sektorns avtal

Finska: Yksityisten alojen sopimukset. De privata avtalsbranschernas kollektivavtal tillämpas inom kommunala och statliga bolag och affärsverk, föreningar och stiftelser. Arbetsgivaren kan också vara en privatperson, till exempel arbetsgivare för en personlig assistent.

JHL förhandlar och avtalar om över 40 kollektivavtal inom den privata sektorn. Avtalens strukturer varierar avsevärt mellan avtalsbranscherna.

Privata socialservicebranschens kollektivavtal

Finska: Yksityisen sosiaalipalvelualan työehtosopimus. Den privata socialservicebranschens kollektivavtal tillämpas på arbetstagare som är anställda hos en ett medlemsföretag inom Socialbranschens Arbetsgivare och som arbetar inom en serviceenhet inom socialservicebranschen.

JHL, Hälso- och socialbranschens förhandlingsorganisation TSN, Fackorganisationen för högutbildade inom socialbranschen Talentia, Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty, fackförbundet Pro, förhandlingsorganisationen STHL och Välmåendebranschen Hali förhandlar om privata socialservicebranschens kollektivavtal.

Du hittar privata socialservicebranschens kollektivavtal och mycket mer information på JHL:s sidor, privata socialservicebranschens sidor (på finska).

Procentlinje

Finska: Prosenttilinja. Då man kommer överens om en proportionellt, dvs. procentuellt, lika stor löneförhöjning för alla löntagare, är det fråga om en procentlinje.

Se också eurolinje och blandad uppgörelse.

Riksförlikningsman

Finska: Valtakunnansovittelija. Riksförlikningsmannen medlar i tvister om kollektivavtal mellan arbetsgivar- och löntagarorganisationer. Riksförlikningsmannen hjälper parterna att söka lösningar i arbetskonflikter som hotar arbetsfreden.  Politiska arbetskonflikter vars mål är att påverka politiska beslutsfattare omfattas inte av förlikningen. Riksförlikningsmannens uppgifter handhas för närvarande av Anu Sajavaara.

Statens arbetsmarknadsverk VTML

Finska: Valtion työmarkkinalaitos VTML. Statens arbetsmarknadsverk VTML är en av Finlands fyra arbetsgivarcentralorganisationer.

Stupstock

Finska: Perälauta. Stupstock innebär i kollektivavtalen en bestämmelse som fastställer hur man ska förfara om man inte lokalt avtalat på något annat sätt. Om man inte når enhällighet i någon viss fråga på arbetsplatsen, iakttar man kollektivavtalets bestämmelser, dvs. den så kallade stupstocken. Man kan till exempel komma överens på arbetsplatsen att man förhandlar om löneförhöjningarnas lokala justeringspott. Om parterna inte når samförstånd om fördelningen av löneförhöjningarna kan stupstocken fastställa att potten delas jämnt bland alla.

Sympatistrejk

Finska: Myötätuntolakko, tukilakko. En stöd- eller sympatistrejk är en strejk för att stödja strejkande arbetstagare i en annan bransch eller på en annan arbetsplats. Sympatistrejker är tillåtna även då kollektivavtalet är i kraft.

Terveyspalvelualan unioni

Terveyspalvelualan unioni representerar i kollektivavtalsförhandlingar arbetstagarna inom den privata hälsovårdsbranschen, dvs. unionen är en förhandlingsorganisation. Den har sju medlemsförbund inom hälsovårdsbranschen, dvs. JHL, Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty, Fackorganisationen för högutbildade inom socialbranschen Talentia, Finlands Hälsovårdarförbund FHVF,  Finlands Företagshälsovårdareförbund rf samt Akavas sjukskötare och Taja rf. Arbetsgivarna representeras av Välmåendebranschen HALI.

Unionens kollektivavtal tillämpas för medlemmarna i dess medlemsförbund och förtroendemännen som valts på basis av kollektivavtalet representerar alla medlemsförbundens medlemmar på arbetsplatserna.

Tjänsteförhållande

Finska: Virkasuhde. Tjänsteförhållanden finns endast inom den offentliga sektorn, dvs. kommunerna, samkommunerna, staten och kyrkan.  En arbetstagare i tjänsteförhållande är en tjänsteman och berörs av speciallagar såsom lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden och statstjänstemannalagen.

En tjänsteman som arbetar i tjänsteförhållande har större skyldigheter än arbetstagare i arbetsavtalsförhållande. Tjänstemannen har till exempel tjänsteansvar, dvs. ansvarar för lagligheten i sin tjänsteutövning. Om arbetstagaren utövar offentlig makt i sitt arbete är ett tjänsteförhållande nödvändigt. Utövande av offentlig makt innebär beslutande om medborgarnas, företagens och samfundens intressen, rättigheter och skyldigheter.

Tjänstekollektivavtal

Finska: Virkaehtosopimus, VES. Statens, kommunernas och kyrkans anställningsvillkor avtalas i tjänstekollektivavtal. Tjänstekollektivavtalet fastställer tjänsteinnehavarens anställningsvillkor, såsom lön, arbetstid och semester. Tjänstekollektivavtalen fastställer också vilka villkor för arbetsfred som råder inom branschen och hur man kan avtala lokalt i frågor.

Trepartsförhandlingar, förhandlingar på trepartsbasis

Finska: Kolmikanta. Samarbete och förhandlingar på trepartsbasis betyder att förhandlingarna förs mellan arbetsgivarorganisationerna, löntagarorganisationerna och regeringen.  Trepartssamarbete är den Internationella arbetsorganisationens (ILO) huvudprincip när det gäller utveckling av arbetslivet. Även Europeiska union har tillägnat sig principen för trepartsförhandlingar som ett verktyg för utveckling av arbetsmarknaden. Finland har tillämpat trepartssamarbete i flera årtionden men arbetsgivarnas centralförbund Finlands Näringsliv EK har meddelat att man inte längre går med på centrala lösningar.

Undertecknande organisationer

Finska: allekirjoittajajärjestöt. Organisationerna som undertecknar kollektivavtalet efter förhandlingarna. I privata sektorns förhandlingar talar man om undertecknande organisationer (se också offentliga sektorns huvudavtalsorganisationer). 

Se också huvudavtalsorganisationerna.

Uppsägning av arbets- eller tjänstekollektivavtal

Finska: Työ- tai virkaehtosopimuksen irtisanominen. Tjänste- och arbetskollektivavtal sluts nästan alltid för en viss tid. Löntagarorganisationerna säger ofta upp avtalen innan avtalstiden löpt ut. Om så inte görs fortsätter avtalet att gälla som sådant, oftast i ett år åt gången.

Se också Avtalslöst läge

Ämbetsverkspott

Finska: Virastoerä. En ämbetsverkspott är en inriktad löneförhöjning vars fördelning man kommer överens om ämbetsverksvis. Skillnaden mellan en ämbetsverkspott och ett generellt lönepåslag är att ämbetsverkspotten i regel inte betalas till alla löntagare.