JHL: Bruket av avtal med varierande arbetstid och visstidsavtal måste minskas – Lönedumpning borde göras brottsrättsligt straffbart
Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL vill skärpa arbetslivslagstiftningen för att minska risken för missbruk. Visstidsavtal och avtal med varierande arbetstid borde motiveras bättre än i dagsläget. Myndigheternas tillsyn ska utvecklas för att förbättra arbetstagarnas rättsskydd.
Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL kräver att arbetslivslagstiftningen skärps så att ogrundade visstidsanställningar och avtal med varierande arbetstid kan frångås. Ordförande Päivi Niemi-Laine konstaterar att det borde vara tillåtet att använda avtal med varierande arbetstid endast när behovet av arbetskraft varierar osedvanligt mycket. Förbundet publicerade sina mål för regeringsprogrammet på torsdag.
– Arbetsgivaren borde inte i fortsättningen kunna missbruka avtal med varierande arbetstid utan konsekvenser. Vi vill att arbetsavtalslagen ska innehålla striktare förbud mot ogrundade visstidsanställningar. Tillsynen måste utvecklas för att ta tag i problemen och förbättra arbetstagarens position och rättsskydd i konfliktsituationer.
Niemi-Laine vill påminna om att en arbetsgivare som gör sig skyldig till lönedumpning i dagens läge kommer undan med det.
– Det borde vara straffbart: Att betala för lite lön borde kriminaliseras och myndigheterna borde ha en lagstadgad rätt att ta tag i lönedumpning till exempel med samfundsbot.
– Möjligheten att lägga till en separat paragraf om lönebrott i strafflagen borde utredas. Bevisbördan i fall av lönedumpning ska vara hos företagen.
Ordförande Niemi-Laine ser möjligheter i att utveckla lagstiftningen om lokala avtal. Grunden för lokala förhandlingar ska vara de riksomfattande kollektivavtalen.
– När man utvecklar lagstiftningen om lokala avtal, till exempel arbetstids- och semesterlagen, måste man beakta kollektivavtalens prioritet i förhandlingar om anställningsvillkor.
Niemi-Laine anser att trepartssamarbetet är en god grund för arbetslivsutvecklingen. I samarbetet deltar arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna samt statsmakten.
– Allmänt bindande kollektivavtal tryggar arbetstagarnas minimianställningsvillkor vid sådana företag som inte hör till någon arbetsgivarorganisation. I fortsättningen kommer förhandlingarna på arbetsmarknaden att basera sig på både allmänt bindande och normalt bindande kollektivavtal, som kompletteras av lokala avtal enligt det som fastställts i de riksomfattande kollektivavtalen.