JHL kräver löneförhöjningar på över 2 % och även ett årligt löneprogram på 4,7 % – så bevaras konkurrenskraftiga löner inom kommunerna och välfärdsområdena

I de pågående kollektivavtalsförhandlingarna för kommunsektorn är avtalsparterna väktare för mycket. Enligt fackförbundet JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine avgör förhandlingsresultatet i högsta grad hur konkurrenskraftiga kommunerna och de nya välfärdsområdena kommer att vara när det gäller att hålla kvar och anställa yrkeskunnig personal.

Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL kräver att kommunerna och välfärdsområdena ska ha ett ordentligt, flerårigt löneprogram som gäller åtminstone småbarnspedagogiken, skolorna och social- och hälsovårdsbranschen.

– Finansieringen skulle grunda sig på de löneresurser som sparas in när meriterade arbetstagare som nått toppen av sin löneutveckling går i pension och ersätts av yngre, mindre erfarna arbetstagare. Den årliga potten skulle vara upp till 4,7 procent ovanpå lönen. Men endast detta räcker inte, utan även staten måste öppna sin penningkista för att genomföra löneprogrammet, sammanfattar förbundets ordförande Päivi Niemi-Laine.

– Dessutom måste det generella lönepåslaget vara rejält över 2 procent, eftersom inflationen hela tiden minskar löntagarnas köpkraft.

JHL föreslår branschspecifika löneprogram

En lösning på krisen inom social- och hälsovårdsbranschen sökes med hjälp av en arbetsgrupp som begrundar tillgången till arbetskraft.  Vid sjukhusen har skötarna fått extra lönebetalningar med stöd av kommunernas tilläggsfinansiering. Mer personal har anställts och uppgiftsbeskrivningar setts över, så att skötarna kan fokusera på sina egna uppgifter.  Socialservicebranschen har däremot blivit förfördelad.

– Ett löneprogram behövs för alla proffs inom social- och hälsovården. I nuläget omfattas bland annat socialarbetare och närvårdare inom äldrevården inte av sjukhusens förmåner. Därför behöver socialservicesidan sitt eget löneprogram och sjukhusen sitt, konstaterar Niemi-Laine.

Brådskande behov av personal både i skolor och inom småbarnspedagogiken

JHL:s ordförande lyfter också fram skolornas och småbarnspedagogikens behov. Skolorna behöver bland annat fler ungdomsledare, speciallärare, skolgångshandledare, psykologer och kuratorer.  Familjer, unga och barn mår inte bra. På grund av coronaläget har för få fått hjälp. Niemi-Laine kräver omedelbar finansiering av Marins regering för att lösa problemen.

Inom småbarnspedagogiken lider daghemmen av personalbrist. Det finns inte tillräckligt med skötare och lärare.

– Nu behövs pengar för att höja skötarnas och lärarnas löner, och även fler utbildningsplatser behövs med snabb tidtabell, kräver Niemi-Laine.

Rengörings- och kosthållstjänsterna har varit ett viktigt stöd för daghemsproffsens hälsa och säkerhet när det har varit nödvändigt att komma till arbetsplatsen trots coronan.   Även dessa personalgrupper är i en lönesvacka som de måste hjälpas ur, understryker Niemi-Laine.

Mer information: JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine, 040 702 4772